entreprenörsdrivsbloggen

entreprenörsdrivsbloggen

Om bloggen

Vi vänder oss till alla småföretag, företagare och entreprenörer. Vi vill verka för att skapa tillväxt i våra företag. Bloggen är den skrivna versionen av vår podcast entreprenörsdriv. Vi diskuterar företagandet, drivkrafter och entrepenörsskap blandat med intressanta gäster. Vi delar med oss av våra egna erfarenheter och ge många tips! Nytt poddavsnitt kommer alltid ut en gång per vecka, oftast på söndag eftermiddag. Ibland kommer fler avsnitt per vecka. Du kan prenumerera på oss i Itunes, Acast, Sticher eller andra poddcastläsare. Följ oss även på Instagram, Facebook och Twitter så missar du inget. Vill du se några filmsekvenser så kolla in vårt youtubekonto. Du kan kontakta mig på tomas@entreprenorsdriv.se

141 Jäs We Can UF företagare

Marknadsföring & försäljningPosted by Tomas Tränkner Sat, February 11, 2017 10:20:44

De säljer surdeg i sitt UF-företag Jäs We Can! Elsa Hanberger Persson, Emma Hydén, Jonna Haag och Filippa Markman kom på idén med att sälja surdeg. De vill att fler skall äta och konsumera hållbart. Hör deras berättelse om UF-företagandet, utmaningar och hur de lyckas jobba ihop, trots olika personligheter och mycket annat att göra. En sann energikick att höra dessa tjejer, fyllda med energi och självförtroende.

Elsa Hanberger Persson, Emma Hydén, Jonna Haag och Filippa Markman driver UF företaget "Jäs we can" i Linköping. Det är en del av deras gymnasieutbildning på Katedralsskolans Ekonomiprogram i Linköping.



Egenproducerad surdeg i återanvända glasburkar
Företagsidén är att sälja egenproducerad surdeg i återanvända glasburkar. Det började med att de ville inspirera till att äta och konsumera hållbart. De tänkte att det var en bra produkt som passar många, som är lätt att sälja in, det är lätt att skapa inspiration kring den och de kan producera den själva i vilken skala som helst.

Det har gått bra med försäljningen. När de började sälja visste de inte hur stor marknaden var för surdeg. De vänder sig till de som inte är bakfantaster med ett kit som man kan börja baka med direkt.

De vill öka kunskapen om fördelarna med surdeg och varför det är så bra, och genom det öka intresset för surdegsbakning.

De använder instagram och facebook för marknadsföringen
Det var svårt att komma igång. De började följa kända bagare och hoppades på att bli upptäckta. Det är svårt att få spridning i sociala medier, många skulle nog gilla oss om de bara visste om oss, menar de fyra tjejerna.

Till sin hjälp i UF-företagandet har de två externa rådgivare och UF Östergötland, som de fått mycket hjälp av.

Hoppas på vinst i UF-tävling
Närmast kommer en regionalmässa i Motala vecka 12. Om det går bra kan man gå vidare till Sverigemästerskapen. De deltar i flera kategorier som grafisk design, hållbarhet och hantverk. Tjejerna tror att det kommer gå bra för det har ett bra företagsnamn och en bra logga. De har inte hittat något UF-företag som sålt surdegar tidigare.

De har fått jättemycket kommentarer av folk på marknader som tycker namnet är fyndigt.

Det är ju på riktigt!
Det är ju på riktigt, och tar en massa tid. Men erfarenheterna har varit jättebra och att starta eget senare i livet kommer inte kännas så svårt, säger de. Undervisning och teori i all ära, men det man verkligen lär sig på är att göra det i verkligheten själva.

Efter julmarknaderna kände de sig lite utarbetade. De har ju dessutom skolan och extrajobb utöver UF-projektet. Det handlar om att planera och prioritera.

Nyckeln för dessa tjejer har varit teamarbetet
De har jobbat med en ordentlig veckoplanering. Det finns annars risk för konflikter i gruppen. De har under UF-tiden lärts sig mycket om sig själva och gruppen. Att kunna anpassa sig till andra har varit viktigt.

Nycken till teamarbetet
Alla har sitt eget bästa sätt att lösa saker. Det är viktigt att inte blanda ihop mitt bästa sätt med någon annans bästa sätt, menar de. Det viktigaste för dem har varit att de alla varit drivna med en stark vilja att göra detta.

Det gäller att ha ett öppet tak, att våga prata med varandra om nått är fel och våga ta diskussionen. Den gemensamma visionen och mål har hållit ihop dem.


Lyssna på hela avsnittet här (15 min).

www.jaswecanuf.wix.com/jaswecanuf
@jaswecanuf
epost: jaswecanuf@gmail.com









Drivkrafter och digital närvaro med Günther Mårder och Anna Hjertstedt från Företagarna

MålstyrningPosted by Tomas Tränkner Sun, February 05, 2017 09:00:57

Vi pratar drivkrafter och digital närvaro med Günther Mårder från Företagarna och Anna Hjertstedt från Företagarna Linköping. Vi får veta mer om Günther, vad som driver honom idag, hur han ser på småföretags utmaningar och effekter av digitaliseringen. Anna Hjertstedt berättar om sina drivkrafter. Vi får också veta fördelarna med att vara med i Företagarna.

Günther Mårder är VD för Företagarna och Anna Hjertstedt är ordförande i Företagarna Linköping. Företagarna har 70 000 medlemsföretag, och intresseorganisationen Företagarna försöker hjälpa en enskilde företagaren att bli mer framgångsrik i sitt företagande.


Företagarna jobbar med att politiskt arbete med att förbättra näringslivsklimatet, sprida kunskap genom utbildning, erbjuda praktisk hjälp och att nätverkande. Det finns 260 lokalföreningar.

Idag har vi varit på lokalföreningen i Linköping där cirka 70 företagare samlats för att få nya intryck.

Vem är Günther?
Han är mannen som drömde om att få göra karriär som professionell korist inom gosskör. Enligt honom själv är han en dålig analytiker, det går inte att göra en sådan karriär i Sverige. Då måste man ta sig till London eller Wien. Det är de enda städerna där det går att försörja sig som korist, säger Günther.

Han växte upp i en småföretagarfamilj och alltid varit engagerad när det kommer till investeringar i företag. Vid 14 års ålder började han köpa aktier i företag och har alltid gillat de mindre företagen på börsen. Det var helt enkelt lättare att förstå bolaget och ägaren, jämfört med de stora Ericsson eller Astra, menar Günther.

Hela hans investerarkarriär har varit inriktad mot småbolag. Han gjorde affärer med de småbolag som han idag jobbar för inom intresseorganisationen Företagarna. Nu handlar det inte längre om att jag skall tjäna pengar, nu är det företagen som skall utvecklas och få bättre affärer, säger Günther.

Vem är Anna Hjertsted?
Anna är ordförande för Företagarna i Linköping. Hon kommer från en företagarfamilj i Linköping. Hennes stora intresse är de frågor som drivs i föreningen Företagarna.

Om digitalisering
Günther Mårder är väldigt digital, och finns i de flesta kanaler, men inte på KIck, Square eller Tumblr. Han menar att många av dessa sociala kanaler inte är etablerade.

Han har svårt att hitta formatet på Snapchat. Han förstår potentialen i Snapchat och dess genomslagskraft bland unga tjejer. Men han hittar inte formatet. Samtidigt försöker Günther leta förebilder, som är som honom, som använder Snapchat. Han hittar ingen sådan förebild. Möjligen Gary Vaynerchuck, menar Tomas.

Hur tar man tillvara digitaliseringens möjligheter idag som småföretagare?

Günther Mårder har en hel föreläsning om detta. Det handlar om hur man kan jobba på Facebook och andra kanaler, även hur du skall profilera dig sökordsmässigt.

Günther tror att det är svårt för många företagare att ens komma med på listan för en potentiell affär, på grund av otillräcklig digital närvaro. Det gäller att ha en digital strategi för de viktigaste sökorden inom din bransch. Har man inte det och dessutom en produkt av "lägre engagemangstyp" eller sällanköpsvaror, så lever man farligt, säger Günther Mårder.

Den som vill se mer om Günthers olika föreläsningar kan gå in på Youtube, Facebook live och Periscope.

Vi måste även mötas i verkliga livet, men det finns ingen motsatsförhållande till detta och digitaliseringen. Det fysiska mötet kan kompletteras med en digital transparens, säger Günther.

Vilka drivkrafter har Günther Mårder?

Det hände något när man får barn, med vad som är viktigt. Han känner att han vill ge sina barn en bättre värld och bättre förutsättningar än vad han och tidigare generationer hade. -Vi har lånat den här världen av framtida generationer, och det måste vi ta ansvar för. Han vill kunna säga till sina barn att vi gjorde vad vi kunde, och nur är det ditt ansvar.

I yngre dagar hade Günther ekonomiska mål, men idag är det inte alls viktigt.

Anna Hjertstedt drivs av företagandet och att visa vad företagare egentligen står för. Det hadlar om att våga stå på sig i viktiga frågor. Företagarna Linköping skall bli bättre på att visa framfötterna och kliva fram gemensamt i företagarfrågor.

Günther drivs av att kunna möte 260 lokala Företagarna-styrelser i Sverige. Att veta att de tar av sin tid för gemensamma frågor.

Vad är den viktigaste frågan för företagare just nu?
Günther menar att det är att göra sig framtidsrelevant. -Vad behöver jag som företagare göra för att bli mer relevant. Det behövs ingen stor strategiplan för detta. Det viktiga är att varje dag lägga lite tid på framtidsfrågorna och lära sig något nytt.



Lyssna på hela avsnittet här (20 min).









Det går bra för Linköping - Helena Balthammar och Christer Mård förklarar varför

FörändringsarbetePosted by Tomas Tränkner Sun, January 29, 2017 09:04:04
Det går bra för Linköping. Borgmästaren Helena Balthammar (S) och kommunalrådet Christer Mård (L) berättar. Låg arbetslöshet, människor och företag vill vara här, säger Christer Mård. Vi har en hög teknikkompetens och växande företag. -Vi kan växla upp i Linköping, säger Helena Balthammar. Vi pratar näringslivspolitik och vad kommunen gör för att företagare skall gilla Linköping.

Helena Balthammar är socialdemokratisk politiker, ordförande i näringslivsbolaget Nulink och Science Park Mjärdevi, och borgmästare i Linköping. Christer Mård är politiker för Liberalerna och med ansvar för näringslivspolitiken. Han har en bakgrund från svensk näringsliv och svenska arbetsgivareföreningen.



Helena engagerade sig politiskt för att hon såg att personer har olika behov och förutsättningar för att lyckas med det de vill. Hon ville engagera sig i detta och se hur man kan utveckla samhället och politiken för att få en bättre tillvaro.

För Christer Mård är det lite av en slump att han är politiker. Han har under hela sin karriär jobbat med frågor som rör företagare. Han drivs av att skapa så bra förutsättningar som möjligt för de företagare som finns.

Är det ett bra företagarklimat i Linköping?

Helena Balthammar tror att företagarklimatet är bra, men att det kan bli bättre. Det går bra för Linköping, arbetslösheten sjunker, vi har många växande företag. Det senaste är det spännande köpet som Microsoft gjorde av Donya Labs.

Vi har en hög teknikkompetens och växande företag. -Vi kan växla upp i Linköping. Och det har vi visat under flera år att vi kan göra. En del är hur kommunen kan jobba mer med service och bemötande, hur vi kan bli ännu bättre på det, säger Helena Balthammar.

Den andra delen är kompetensförsörjning. Det är viktigt för en växande stad, säger Helena.

Christer Mård tycker att företagarklimatet å ena sidan är bra med en stad som växer. Det är dock viktigt att påminna sig om betydelsen av företag och inte ta det för givet. Och det är lätt att göra det när det går väldigt bra, menar Christer.

Det finns kommunala bolag som Nulink och Mjärdevi Science Park som har till uppgift att skapa bättre förutsättningar för företag. Näringslivsdagen 2017 är ett exempel på mötesplateser för företagare, säger Helena Balthammar.

Företagare skall syssla med det de är bra på, att företaga! Allt som stör det runt omkring tar bara tid. Det skall inte vara krångligt att ha en relation till kommunen, eller söka tillstånd. Vi skall ta bort störmomenten för företagare, menar Christer Mård.
Kommunen är en stor upphandlare, och vill vill underlätta för företagen genom att göra uppdragen mindre, ta bort onödiga krav och förstå branschens villkor. Då kommer fler företag i Linköpings kommun kunna vara med och konkurrera om de jobb som finns. Det finns ett nytt program för utbildning och mötesplatser för offentlig upphandling, säger Christer Mård.

Vad är det ni gör just nu för att attrahera fler företag i kommunen?

Man gräver i gatan, det går inte att åka hit eller dit. Klart det är störande och vi kanske skulle kunna informera och samråda ännu mer med de som påverkas av byggen, säger Christer Mård. Å andra sidan, vem skulle vilja bo i en stad där det inte grävs och byggs något? Det finns massor med kommuner att flytta till där det inte händer något alls, säger Christer Mård.

Den vanliga Linköpingsbon och företagaren skall vara glada för att de sker så mycket i Linköping. Sen innebär det att det kan störa vardagen med lite längre restid, säger Christer.

Våra företag växer och människor vill flytta hit. Våra företag behöver fler anställda, säger Helena Balthammar.

Vi har även en matchningsproblematik. Många människor står utanför arbetsmarknaden som inte har rätt kompetens när företag skall anställa. Det är viktiga frågeställningar för kommunen, säger Helena Balthammar.

Vi har projekt inom Social Service och offentlig upphandling, vi kommer att anställa en ny näringslivsdirektör. Men vi har fått kritik från olika håll att vi inte syns tillräckligt mycket och inte har tillräcklig kontakt med företagen, säger Christer Mård.

Vi kommer ha många företagarmöten under våren. Det handlar om att företagen kommer och berättar hur det är. Vi har kunnat hjälpa vissa på plats genom att lyssna på dem- Förstår vi företagens vardag kommer vi göra bra saker, säger Christer.

Som företagare skall man förvänta sig att bli bra bemött och få ett snabbt svar från kommunen. Det betyder inte att företagaren får som den vill, men handläggningen skall vara snabb, menar Christer Mård.

Vad är Helena och Christer mest stolta över om företagandet i Linköping?
Vi tog en näringslivsstrategi i höstas och vi rekryterar en näringslivsdirektör i kommunen, för att visa näringslivsfrågor är viktigt. Vi har även lyft upp projektet Service och bemötande till att genomsyra hela kommunens arbete, säger Helena Balthammar.

Christer Mård är stolt över att Linköping uppfattas som en stark kommun med en låg arbetslöshet och växande befolkning. Vi lever i en bra kommun med en fantastisk utgångspunkt där vi endast skall slipa lite på en del kanter, säger Christer.

Vi har ökat våra ambitioner när det gäller eventstrategi. Vi skall bli en av de tre största eventstäderna i Sverige 2030. Detta är en del i den sammanhållna staden och utveckla vår stad säger Helena Balthammar.

Lyssna på hela avsnittet här (20 min).



Beteendevetaren som driver historiska Skänninge Stadshotell och Göta Hotell

FörändringsarbetePosted by Tomas Tränkner Sat, January 28, 2017 08:08:20

Christina Landoff lever sin dröm, att driva de två små ikoniska hotellen Skänninge Stadshotell och Göta Hotell -Vi skapar mötesplatser och ger utrymme för det verkliga mötet mellan människor. I digitaliseringens tid blir det viktigtar att träffas på riktigt och hitta våra fysiska mötesplatser, säger Christina Landoff. Det handlar om ledarskap, kundfokus och hur man driver hotell och restaurangverksamhet.



Hon driver företagen Green Venue Hotels och LL Venue Fastigheter AB. De har verksamheter in Skänninge Stadshotell, Göta Hotell och restaurangerna vid Mantorptravet.



Hur driver man hotell och restaurang?
Christina är den sämsta att svar på detta, hon har ingen erfarenhet av detta. Men bakgrund är inte allt. Christina är beteendevetare och är bra på att läsa människor, vad de vill ha och hur de fungerar.

-Vi driver inte hotell eller restaurangverksamhet, vi driver mötesplatser, säger Christina. Jag vill att människor skall komma samman och mötas, det är mitt driv. Detta görs i förpackningen hotell och restauranger, för att mat och dryck är ett grundläggande behov för alla människor.

Vi svenskar träffas inte gärna utan att ha något att äta eller dricka. Digitaliseringen gör att det faktiskt blir ännu viktigare att träffas i verkliga livet och hittar våra fysiska mötesplatser, tror Christina.

Vad tappar man i det digitala mötet?
Den fysiska kontakten, uttryck i ansiktet, dofter, rörelser, vi läser av varandra på ett sätt som inte är möjligt i det digitala mötet.

Alla människor vill bli sedda, det är något som Christian vill förmedla till sin personal. I enkäterna från gästerna ser man direkt om detta lyckats eller inte. Hotell och restaurangbranschen är otroligt utvärderade, menar Christina.

Servicen är jätteviktig, och blir människor sedda så känner de att de får god service. Men ibland är de upptagna och hinner inte se kunden ordentligt. Alla som jobbar i servicebranschen vet betydelsen av god service, och trots det är det många som missar det. Vad beror det på?

Man har inte alltid fokus på gästen och glömmer dess perspektiv. -Ibland tar jag serveringspersonalen utanför dörren och visar dem vad gästen ser, vad de möter.
Maten och servicen skall ha en röd tråd, och det är inte alltid vi lyckas med detta, säger Christina.

Misslyckas vi med servicen så är det alltid lönsamt att kompensera kunden. Magnus menar att detta ofta förbises. För personalen är det ofta svårt att veta hur långt man skall gå i att kompensera kunden, det är lättare för Christina själv. Det gäller att ha en tydlig policy för hur man skall agera i lägen när kunden inte är nöjd.
Principen är att alltid göra gästen nöjd.

På Skänninge Stadshotell finns många gäster som vill bo på det lilla hotellet, trots begränsade öppettider i restaurangen eller annan service. Du måste älska det du gör, din service måste vara äkta.

Lyssna på hela avsnittet här.

Länk till Green Venue Hotels.

Hon förverkligade en dröm - köpte Skänninge Stadshotell

FörändringsarbetePosted by Tomas Tränkner Sun, January 15, 2017 09:50:31
Christina Landoff äger och driver Skänninge Stadshotell, Göta Hotell och restaurangerna på Mantorptravet. Dessa ingår i företaget Green Venure Hotels som hon driver tillsammans med en kollega.



Det är en gammal dröm att ha eget företag. -Jag är uppvuxen i en företagarfamilj och har alltid brunnit för att jobba med människor, och utbildad beteendevetare, säger Christina.

Jag hade kanske tänkt mig vara personalchef eller driva ett konsultbolag inom personal, organisation och ledarskap. Men någonstans på vägen hamnade jag i servicebranschen, och insåg att det var roligt.

Hon köpte ett gammalt hotell i Skänninge med 3000 invånare. Det är en fantastisk liten stad med en otrolig historia. Skänninge är en av de äldsta och mest naturliga mötesplatserna i Sverige, säger Christina.

Skänninge har en fantastisk historia från 1200 talet och framåt. Det låg bra till, en Hansastad. Platsen är central för bildandet av Sverige, kanske Sveriges födelseort. Problemet med Skänninge är att historien syns inte. På medeltiden kom Gustav Vasa och flyttade byggmaterial från Kloster till Vadstena. Därför finns det inte så mycket att titta på.

Det geografiska läget är lika starkt idag som för 900 år sedan. Det är dessutom en vacker byggt med många lokala producenter av mat.
Hur kan få denna satsning att fungera?

Vi bygger inte bara ett hotell, vi bygger en destination.

Det räcker inte med att öppna ett hotell, vi måste erbjuda mycket mer, säger Christina. Det krävs många samarbetspartners och nya vägar för att lyckas.

De har t.ex. startat en kulturförening i Skänninge som jobbar med bildlig utsmyckning. De har arkeologföreläsningar på hotellet.

Hotellet i Skänninge byggs ut från nio rum till trettiotre rum. Anledningen är att det inte går att få lönsamhet i nio rum eller restaurang med få gäster. Det är för lite strömmar av människor. Utgångspunkten var en bra affärsplan och möjligheten att bygga ut, säger Christina.

Det var svårt i början med flera olika fastighetsägare inblandade. Satsningen blev möjlig tack var ett rejält eget kapital, välvillig bank och Almi.
Den här satsningen gör man inte för att tjäna en massa pengar. Det är en stor ekonomisk risk. Man måste trolla med knäna, säger Christina.

Hur kunde jag hamna är, tänkte Christina? Det handlar om att bygga och skapa något, tror hon.

Lyssna på hela avsnitt 129 här (17 min).

Läs mer om Christina och Green Venue Hotels här.

Flygplatsen som botar flygrädsla, har vigslar och reklam med stil

Marknadsföring & försäljningPosted by Tomas Tränkner Sat, January 07, 2017 13:51:56

Flygplatschefen Camilla Lejon var tidigare extremt flygrädd. Nu har hon vänt det till en fördel i kurser för flygrädda som de håller i Linköping. Vi talar om hur kreativitet och samarbeten kan utveckla flygplatsen. Det handlar också om vigslar, konferenser i gaten och kreativa reklamsamarbeten med stil.


Business är den stora resenärsgruppen på Linköpings flygplats. Men det har tillkommit allt mer turistdestinationer. Check Airlines flyger till Prag två gånger i veckan under sommarhalvåret. Det har lockat nya kundsegment till flygplatsen med en mycket större blandning av resenärer.



I vecka 8 och 12 går det flyg till Girona i med busstransfer till Andorra, som är fullbokade. Egentligen är dessa destinationer inte något som ligger i ägardirektivet att jobba med, det är flygbolagen som kontaktat oss, säger Camilla Lejon.
Dessa flygrutter påverkar även affärsresandet positivt, tror Camilla.

Vi samarbetar med vissa resebyråer. Ett exempel är en gruppresa som går till Champagne i Frankrike. Dessa resenärer är få till antalet. Däremot är samarbetet med resebyråerna viktigt för affärsresandet. Vi vill inte att resenärerna skall ta tåget till Arlanda och åka därifrån.

Flygrädd
När Camilla Lejon var yngre var hon jätte flygrädd. I sitt tidigare jobb blev det alltid ett stort besvär och tog massor med extra tid. Hon bad då sin chef om att få gå en kurs för flygrädda som SAS hade i Stockholm.

Camilla fick gå kursen och det förändrade hennes liv och sätt att resa. Det gick från hatkärlek till ren kärlek till flyget för Camilla. Idag är det cirka 25 % av flygresenärerna som tycker att det är jobbigt att flyga. Camilla startade därför kurser för flygrädda.

I februari 2017 kommer kurs nummer 15 att hållas med deltagare från hela Sverige. Kursen är mycket uppskattad. Camilla fick mail från en man i Portugal som skrev att -nu sitter jag här på balkongen i Portugal, tack vare att kursen botat min flygrädsla.

Reklam på flygplatsen har utvecklats enormt de senaste åren, i samarbete med annonsbolaget i Göteborg. Man kan synas på digitala skärmar och på tryckta tavlor. De har dessutom lite innovativa idéer ihop med Länsförsäkringar. De syns i de små lådorna i säkerhetskontrollen där de önskar resenärerna en trevlig och trygg resa.

Från att tidigare endast haft enstaka reklam så är det idag omfattande reklamexponering. Men vi är noga med vilka som får göra reklam. Det får inte bli rörigt och stökigt. Det skall vara snyggt och prydligt och en del i designen, säger Camilla Lejon.

Samarbeten med reklamköpare

Det senaste de fått upp är ett samarbete med Malmbergs Ur och Optik. Där visas bilder på snygga klockor. De har avtal med en Volvoåterförsäljare, så att en V90 står uppställd i terminalen. Vi är lyckligt lottade. Det finns ett stort intresse av att synas hos oss, säger Camilla Lejon.

Det finns många företag i från Science Park Mjärdevi som har sin logga på bagagebandet. -Det ser så välkomnande ut när man kommer hem och ser sitt företags logga, berättade en person för Camilla.

Flygplatsen är en fantastisk plats att synas på, säger Camilla. 2016 kommer 160 000 resenärer att passera Linköping City Airport. Det kommer flera hundra lunchgäster varje dag till den nya restaurangen. För personer som gillar att resa, företagare eller affärsresenärer är flygplatsen en ypperlig plats att synas på, menar Camilla.

Man kan han konferens också, t.ex. i Gate 1 efter att morgonflyget har avgått. Det har till och med varit ett bröllop i Gate 1 och ölprovning med 130 sittande gäster. Framöver kommer det vara ölprovningar med mat i samband med resebyråerna.

Samarbete ger så mycket mer, säger Camilla Lejon.

Lyssna på hela avsnittet här.



Hon är VD för en internationell flygplats i Linköping - möt Camilla Lejon

Marknadsföring & försäljningPosted by Tomas Tränkner Sun, January 01, 2017 13:03:32
Camilla Lejon är VD för den internationella flygplatsen Linköping City Ariport. Hon berättar om möjligheterna med en flygplats och sin passion för internationella kommunikationer.



Camilla Lejon går med glädje till jobbet varje dag. Innan hade Camilla aldrig jobbat med flyg, vilket är ganska ovanligt, att ta någon utifrån till denna typ av tjänst.

Hon har alltid varit intresserad av flyg, en flygnörd, och förstått betydelsen av internationella kommunikationer. Camilila har varit VD i fyra år och varje dag åker det iväg 400 personer.

På en flygplats händer det något hela tiden. Det kan vara tekniskt strul eller annat som måste lösas på en gång. Och det ger en kick att få vara med i detta.
På flygplatsen äger SAAB banan och det kommunala bolaget Linköping City Airport ansvarar för den civila driften.

I Sverige finns 35 kommunalägda flygplatser och de flesta har inrikestrafik LInköping City Airport har i stort sett ingen charter eller inrikestrafik, bara utrikestrafik. Och det är den tredje största flygplatsen i Sverige med denna typ av trafik. Anledningen är det fantastiska näringslivet som kan fylla flygmaskinerna, säger Camilla Lejon.
Företagen i Linköpingsregionen är mycket internationella och jobbar med tillväxt och innovationer. Det krävs av dessa företag att man träffar sina kunder eller underleverantörer.

Affärer kräver att man möts och bygger relationer, menar Camilla. Men för att en flylinje skall vara lönsam räcker det inte med att flygmaskinen är full. Det måste också vara rätt reseänärer som betalar fullt pris.

Det är ens stor fördel för små och medelstora företag att ha nära till en internationell flygplats. Restiderna blir kortare tröskeln för exportsatsning minskar.
Vi samarbetar med Exportrådet/Busines Sweden och håller seminarier på flygplatsen.
Hubtänket är centrakt för oss. Vi kan inte ha direktinjer till många städer. Däremot har vi goda kommunikationer till Europas tredje största hub, Shipol i Nederländerna.

Att resa är dyrt för småföretagare. Det handlar om att satsa på rätt marknad för sin export och att produkten håller för en internationell satstning. Fungerar det inte på hemmaplan kan det bli svårt att få den att fungera på andra marknader.

Olika kulturer är spännande och utvecklande. Det är roligt med internationella affärer säger Camilla Lejon.

Vi skall inte glömma bort de som reser till Linköping. Cirka 400 personer kommer med flyg till Linköping varje vecka. Flygplatsen är porten ut men även porten in. Ta hit kunden kan vara ett alternativ.

Lyssna på hela avsnittet här.





Säljtips - The early bird gets the worm

Marknadsföring & försäljningPosted by Tomas Tränkner Thu, December 29, 2016 18:52:43
Bengt Gejot är coach inom komplex försäljning. Hans bästa säljtips är "the early bird gets the worm". Den som först får fatt på kunden eller affären får ordern. Detta har Bengt haft stor nytta av många gånger.



Bengt avsätter tid i kalendern varje tisdag och torsdag morgon för att göra sina besöksbokningar och uppföljningar. Eftersom Bengts kunder är försäljningschefer, marknadschefer och VDár är tiden 0830-0900 den bästa, säger han.

Bengt planerar därför inte in några möten innan 0915 på tisdagar eller torsdagar. -Det rycker till i säljnerven varje tisdag och torsdag, säger Bengt Gejrot.

Fundera på när det är störst möjlighet att få tag på dina kunder? Bengts erfarenheter är att hans potentiella kunder är lite piggare och mer alerta på morgonen.


Lycka till med säljet 2017!

Lyssna på Bengt i podden här (3 min).

Läs mer om Bengt Gejrot.

« PreviousNext »