entreprenörsdrivsbloggen

entreprenörsdrivsbloggen

Om bloggen

Vi vänder oss till alla småföretag, företagare och entreprenörer. Vi vill verka för att skapa tillväxt i våra företag. Bloggen är den skrivna versionen av vår podcast entreprenörsdriv. Vi diskuterar företagandet, drivkrafter och entrepenörsskap blandat med intressanta gäster. Vi delar med oss av våra egna erfarenheter och ge många tips! Nytt poddavsnitt kommer alltid ut en gång per vecka, oftast på söndag eftermiddag. Ibland kommer fler avsnitt per vecka. Du kan prenumerera på oss i Itunes, Acast, Sticher eller andra poddcastläsare. Följ oss även på Instagram, Facebook och Twitter så missar du inget. Vill du se några filmsekvenser så kolla in vårt youtubekonto. Du kan kontakta mig på tomas@entreprenorsdriv.se

Drivkrafter och digital närvaro med Günther Mårder och Anna Hjertstedt från Företagarna

MålstyrningPosted by Tomas Tränkner Sun, February 05, 2017 09:00:57

Vi pratar drivkrafter och digital närvaro med Günther Mårder från Företagarna och Anna Hjertstedt från Företagarna Linköping. Vi får veta mer om Günther, vad som driver honom idag, hur han ser på småföretags utmaningar och effekter av digitaliseringen. Anna Hjertstedt berättar om sina drivkrafter. Vi får också veta fördelarna med att vara med i Företagarna.

Günther Mårder är VD för Företagarna och Anna Hjertstedt är ordförande i Företagarna Linköping. Företagarna har 70 000 medlemsföretag, och intresseorganisationen Företagarna försöker hjälpa en enskilde företagaren att bli mer framgångsrik i sitt företagande.


Företagarna jobbar med att politiskt arbete med att förbättra näringslivsklimatet, sprida kunskap genom utbildning, erbjuda praktisk hjälp och att nätverkande. Det finns 260 lokalföreningar.

Idag har vi varit på lokalföreningen i Linköping där cirka 70 företagare samlats för att få nya intryck.

Vem är Günther?
Han är mannen som drömde om att få göra karriär som professionell korist inom gosskör. Enligt honom själv är han en dålig analytiker, det går inte att göra en sådan karriär i Sverige. Då måste man ta sig till London eller Wien. Det är de enda städerna där det går att försörja sig som korist, säger Günther.

Han växte upp i en småföretagarfamilj och alltid varit engagerad när det kommer till investeringar i företag. Vid 14 års ålder började han köpa aktier i företag och har alltid gillat de mindre företagen på börsen. Det var helt enkelt lättare att förstå bolaget och ägaren, jämfört med de stora Ericsson eller Astra, menar Günther.

Hela hans investerarkarriär har varit inriktad mot småbolag. Han gjorde affärer med de småbolag som han idag jobbar för inom intresseorganisationen Företagarna. Nu handlar det inte längre om att jag skall tjäna pengar, nu är det företagen som skall utvecklas och få bättre affärer, säger Günther.

Vem är Anna Hjertsted?
Anna är ordförande för Företagarna i Linköping. Hon kommer från en företagarfamilj i Linköping. Hennes stora intresse är de frågor som drivs i föreningen Företagarna.

Om digitalisering
Günther Mårder är väldigt digital, och finns i de flesta kanaler, men inte på KIck, Square eller Tumblr. Han menar att många av dessa sociala kanaler inte är etablerade.

Han har svårt att hitta formatet på Snapchat. Han förstår potentialen i Snapchat och dess genomslagskraft bland unga tjejer. Men han hittar inte formatet. Samtidigt försöker Günther leta förebilder, som är som honom, som använder Snapchat. Han hittar ingen sådan förebild. Möjligen Gary Vaynerchuck, menar Tomas.

Hur tar man tillvara digitaliseringens möjligheter idag som småföretagare?

Günther Mårder har en hel föreläsning om detta. Det handlar om hur man kan jobba på Facebook och andra kanaler, även hur du skall profilera dig sökordsmässigt.

Günther tror att det är svårt för många företagare att ens komma med på listan för en potentiell affär, på grund av otillräcklig digital närvaro. Det gäller att ha en digital strategi för de viktigaste sökorden inom din bransch. Har man inte det och dessutom en produkt av "lägre engagemangstyp" eller sällanköpsvaror, så lever man farligt, säger Günther Mårder.

Den som vill se mer om Günthers olika föreläsningar kan gå in på Youtube, Facebook live och Periscope.

Vi måste även mötas i verkliga livet, men det finns ingen motsatsförhållande till detta och digitaliseringen. Det fysiska mötet kan kompletteras med en digital transparens, säger Günther.

Vilka drivkrafter har Günther Mårder?

Det hände något när man får barn, med vad som är viktigt. Han känner att han vill ge sina barn en bättre värld och bättre förutsättningar än vad han och tidigare generationer hade. -Vi har lånat den här världen av framtida generationer, och det måste vi ta ansvar för. Han vill kunna säga till sina barn att vi gjorde vad vi kunde, och nur är det ditt ansvar.

I yngre dagar hade Günther ekonomiska mål, men idag är det inte alls viktigt.

Anna Hjertstedt drivs av företagandet och att visa vad företagare egentligen står för. Det hadlar om att våga stå på sig i viktiga frågor. Företagarna Linköping skall bli bättre på att visa framfötterna och kliva fram gemensamt i företagarfrågor.

Günther drivs av att kunna möte 260 lokala Företagarna-styrelser i Sverige. Att veta att de tar av sin tid för gemensamma frågor.

Vad är den viktigaste frågan för företagare just nu?
Günther menar att det är att göra sig framtidsrelevant. -Vad behöver jag som företagare göra för att bli mer relevant. Det behövs ingen stor strategiplan för detta. Det viktiga är att varje dag lägga lite tid på framtidsfrågorna och lära sig något nytt.



Lyssna på hela avsnittet här (20 min).









106 Drivkrafter - varför vi gör det vi gör

MålstyrningPosted by Tomas Tränkner Sat, November 26, 2016 09:48:35
Varför gör vi det vi gör, och vad är en driven person? Det är en viss typ som blir entreprenörer, där det finns en grundläggande personlighet där man är väldigt driven, prestationsinriktad och rakt fram, som har det i sina gener. En del kanske tänker på en extremt driven person, en lite halvgalen Richard Branson typ.



Ger avsaknad av en förälder drivkraft?
Magnus träffade en psykolog som jobbar med utvärdering av entreprenörer för riskkapitalister. Det visar sig att avsaknad av en förälder i uppväxten, det kan skapa ett större i hål i självbilden. Då känner man att man måste bevisa något. Och det skulle vara grunden till framgångsrika entreprenörers drivkraft.

Behov av att visa sig duktig
När Magnus Johansson var 12 år kunde han inte se sig själv som egenföretagare, föreläsare och författare. Han var blyg och svimmade till och med när han skulle hålla föredrag i skolan. Det fanns nog redan då ett behov av att vara duktig och göra bra ifrån sig, tror Magnus.

Får kick av det okända
Tomas Tränkner känner en kick av att ge sig ut på okända vatten, att göra saker som man inte känner sig helt bekväm med. Äventyrare är ute efter en liknande kick.

Att vara egenföretagare är att kasta sig ut i något okänt som kan ge motsvarande kick.
Man kan bygga upp en säkerhet i att våga ge sig ut på okända vatten. Genom att ta ett steg utanför vår egen trygghetszon växer vi och utvecklas som människor. Om vi inte lyckas med något så lär vi oss alltid något, och sen krävs det nästan alltid flera försök för att lyckas.

Måste finnas grundtrygghet
För att våga ta steg utanför trygghetszonen måste du ha en grundtrygghet, något stabilt bakom. Eller att konsekvenserna av att misslyckas inte är så stora så det spelar ingen roll.

Fyra källor till drivkraft
1 Den prestationsinriktade
2 Den som söker efter kickar
3 Den som söker ny kunskap
4 Den som söker frihet att bestämma över sig själv

Den prestationsinriktade ser Magnus när han jobbar med startupföretag. Det är personer som med ny kunskap vill hitta nya vägar eller sätt at göra saker på, bryta ny mark och lära sig hur det fungerar.

Att lyckas som företagare handlar om att jobba med personer som har olika drivkrafter. Det är då det blir riktigt bra. Det krävs både kunskapsdriv och prestationsdriv för att företaget skall bli framgångsrikt.

Den fjärde drivkraften skulle kunna var frihet, att få bestämma över sig själv. Man känner sig inlåst i en vanlig anställning. Det kan ge drivkrafter. Magnus tycker att frihetsbegreppet inom egenföretagandet är lite missuppfattat. Det är inte så att alla kan jobba när de vill och hur de vill, det är marknaden som styr.

Hur lyckas man behålla drivkraften när det är jobbigt?
Du måste gå tillbaka till den grundeläggande drivkraften, varför jag gör detta. Det kan vara något som ligger utanför dig själv, som t.ex. att göra skillnad i samhället.

Det kan finnas stunder på dagen då du känner dig lite mindre motiverad. Då kan det vara bra att ha en "motivationskompis". Ett annat tips är att lyssna på musik som du gillar, det påverkar vårt belöningssystem som gör att vi blir mer positiva.

Skapa driv genom att bryta ned aktivieter
Tomas skapar driv genom att bryta ner aktivieter till vad som skall göra idag, denna eftermiddag innan jag går hem. Se till att man klarar av det ger energi. Ett annat sätt att få tillbaka energin är att avbryta det man gör och göra något annat en stund. Sen kan man komma tillbaka och förhoppningsvis få mer drivkraft.

Att starta en aktivitet istället för att fastna i grubblande är bra. Aktivitet föder aktivitet. Att aktivera sig ger energi. Magnus berättar om att sätta sig och ringa några kunder ger energi. oavsett om det ger utdelning eller ej så kommer det nästan alltid något annat positivt ut av det.

Prova att starta en aktivitet, fast bara i fem minuter. Tänk att du sätter en tidsgräns på fem minuter, så kommer du igång att göra något.

Tomas lyssnar mycket på podcastaren John Lee Dumas. Han var gäst i avsnitt 70. John går alltid upp tidigt på morgonen och följer ett schema, det är hans sätt att få energi och skapa aktivitet.

Magnus bästa tips för att skapa driv: Sätt igång och gör nått! Var uthållig och du kommer närmare dina mål.

Lyssna på hela avsnittet här (17 min): http://entreprenorsdriv.libsyn.com/106-drivkrafter-varfr-vi-gr-det-vi-gr









Historien om Elisabeth Nilsson - landshövding i Östergötland

MålstyrningPosted by Tomas Tränkner Mon, September 12, 2016 18:50:08
Linköping ligger bara 20 mil från Stockholm, många fler borde hitta hit, säger Elisabeth Nilsson landshövding i Östergötland.



Elisabeths bana började dock norröver, vid Luleå Tekniska högskola där hon utbildade sig till Bergsingenjör. Då var utbildningen precis ny. Elisabeth visste kanske inte så mycket hur världen såg ut då. Hon kom från en lite by i Bottenviken. Att komma till Luleå var en jättegrej. Hon gick på högskolan i fyra år och började sedan jobba på Norrbottens Järnverk.

Varför Bergsingenjör?

Elisabet tänkte sig från början musik eller industriell ekonomi i Linköping. Men så kom det en student från Tekniska Högskolan i Luleå och pratade för eleverna på gymnasiet i Kalix. Han var så entusiastisk, så Elisabeth tänkte att detta verkar jättespännande. Dessutom fanns ett anslag som sade att bara för att läsa civilingenjör behöver man inte kunna meka med mopeder.

Det fanns en utbildning som hette Geoteknologi som ledde till att man skulle bli Bergsingenjör. Då tänkte Elisabeth inte på stålindustrin utan en linje som hette Prospektering. Hon såg sig själv i skogen och söka efter malm. Men sen kanske det inte var så intressant som hon trodde så det blev en annan inriktning.

Hur ser din dag som landshövding?
Den liknar inte mycket annat, säger Elisabeth. Idag, t.ex. hade vi en stor samling på slottet med ledande politiker och kommunchefer, för att diskutera hur man skall förverkliga en regional livsmedelsstrategi.

Arbetet som Landshövding har en stor bredd; industrifrågor, naturvård, integration, näringsliv och internationella frågor.

På Länsstyrelsen jobbar 250 högt utbildade människor. En majoritet är kvinnor och bredden på frågor är otroligt stor. De är statens regionala myndighet och skall samordna mycket, t.ex. flyktingfrågor, mjältbrand eller livsmedelsfrågor.

Företagande och entreprenörskap kommer in i landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen har medel för att stödja investeringar och lantbruksutveckling. Att förstå värdet av tillväxt och företagande är centralt, det är de som betalar våra löner. Företagandet är basen för vår svenska välfärd, menar Elisabeth.

Östergötlands näringsliv är otroligt diversifierat, från stora till små drivna företag. Det största företaget Saab har 5000 anställda med en otrolig kompetens och ett stort internationellt intresse för deras produkter.

För ett par år sedan åkte Elisabeth, tillsammans med Ronny Mårtensson på Åtvidabergs Sparbank, runt och besökte tio småföretag på en dag. De pratade om deras utmaningar, möjligheter och vad som är viktigt för att de skall kunna utvecklas.
Samverkan och det lokala företagsklimatet, kontakt med kommunen, handläggningstider, bemötande var framgångsfaktorer. På vissa mindre orter kan är det viktigt med personer som skapar en entreprenöriell anda.

Många stora företag kan ha ett sätt att jobba som hjälper de lite mindre. Exempel: Toyota Material Handling fyller 70 år i år och då kommer fina gäster från Japan hit. På Ödeshögs Mekaniska är Stig Andersson VD som älskar Chevrolet. Han har tillsammans med sin dotter startat restaurangen 56:an på Storgatan i Ödeshög.

Elisabeth var på Ödeshögs Mekaniska för att inviga en CNC maskin som kostade flera miljoner. De var då 40 anställda och nu är de 60 st. En av detta företags viktiga kunder är Toyota Material Handling, som jobbar efter japansk kvalitetsfilosofi. Där finns inga måndagsexemplar. Alla underleverantörer måste leva upp till kundens krav på kvalitet.

Toyota Material Handling hade hjälpt dem att förbättra sin kvalitet och jobba med ständiga förbättringar. På så sätt är de stora företagen viktiga för de små företagens möjlighet att växa och konkurrera.

I Finspång har Industririket startats och det handlar om samarbete kring kompetens och utbildning.

Finns det ett motstånd hos det lilla företaget att ringa till det stora företaget?
En riktig företagare är inte rädd för det, menar Elisabeth. -Ringer man inte får man aldrig något svar. De stora företagen har en stor vilja att bidra till samhällsutvecklingen, tror Elisabeth.

Magnus Johansson vill gärna uppmana de stora företagen att lyssna på de små, för de har mycket kluriga saker att komma med. Omvänt så tycker Magnus att innan det lilla företaget kontaktar det stora företaget så tänk igenom hur de kan hjälpa det stora företaget och förbättra deras verksamhet.

Vid Linköpings Universitet finns Centrum för Affärsutveckling i Mindre företag (CAM). Där kan mindre företag få stöd och engagemang i sin utveckling. Elisabeth tror att detta är en bristvara i många småföretag, just på gund av att den tiden inte finns.
Det finns ingen företagsledare, stor eller liten, som kan säga att det inte finns nått mer att göra. Det finns alltid något mer att göra, menar Elisabeth Nilsson. CAM ger företag möjlighet att diskutera sin strategi och utveckling med de som inte är konkurrenter, studenter och forskare.

Samarbete på orten är en framgångsfaktor. Åtvidaberg är ett bra exempel på det. I Norrköping finns det nätverk för verkstadsföretag.

Elisabeth pratade över en middag med Saabs VD Håkan Buskhe om kompetensförsörjning. Inget företag kan växa utan bra personal. Många industriföretag har problem att få tag på folk. Ungdomar har idag en gammal bild av vad industri är. Hon föreslog då att starta upp "Industridag Östergötland". Så blev det med länets alla kommuner med och ett fyrtiotal företag.

Nu har de genomfört ett par industridagar som riktar sig till skolor och skolledare. Allt handlar om att stärka kompetensförsörjningen inom industrin och varumärket "Industrin". Den största behållningen är att företagen förstår att de måste aktivt jobba med kompetensförsörjningen, precis som med all annat inom företaget.

Industrins framgång är central för många kommuners ekonomi ser ut, säger Elisabeth avslutningsvis.

En kommunalpolitikers syn på företagande

MålstyrningPosted by Tomas Tränkner Sun, July 24, 2016 21:33:53
Christian Gustavsson är kommunalråd för moderaterna i Linköping.

Vad har Christian för förhållande till småföretagare?
Småföretagare är hjältar, företagande är otroligt viktigt. Väldigt mycket i moderaterna och i Linköping har handlar om näringslivet, och mindre om företagaren som person. "Näringslivet" är inget som man identifierar sig med, menar Christian. Man måste nog tänka näringslivet och företagaren som två olika politikområden.



Christian har tidigare medverkat i avsnitt 38 tillsammans med Kristina Swenningsson på Crearum.

Moderaterna har de senaste 6-7 åren inte pratat om företagandet, mer om jobb och få ut fler människor i arbete och resultatet av det. Det har varit mindre fokus på hur vi får fram dessa jobb. Christian menar att det är ett misstag. Moderaterna som parti har nästan helt slutat prata om företagare.

Nu är det dags att göra något åt detta, säger Christian. Han kommer efter sommaren dra igång företagarråd. Företagare träffar moderater och de lyssnar på varandra. Företagare får då en reell chans att påverka partiets politik.

Det finns många företagare som är moderater, men Christian menar att det är viktig att lyssna på dem som inte har någon partitillhörighet.

I Linköping är de politiska partierna rätt så lika i sin syn på företagandet. Christian tror att det är bra att det inte är för stora politiska svängningar i kommunen som påverkar företagare.

Det som skiljer partierna åt är synen på företagaren. Christian menar att de rödgröna ser stora företag, som har råd, med HR avdelning och upphandlingsavdelningar. De kan svara på alla frågor i upphandlingar och ta emot praktikanter. Detta kan inte de små företagen.

På moderaternas hemsida står det "Plan för ett starkare Sverige". Men det står inte något om att vara företagare. Christian menar att moderaterna kommer att jobba mer med den frågan och även lansera en ny hemsida.

Christian tycker att vi måste hitta tillbaka till frågan varför företagandet är viktigt. Det är en angelägenhet för alla. För den som vill ha ett jobb är det viktig med ett starkt näringslivsklimat, menar Christian.

Har vi ett starkt företagsklimat i Linköping?
Det är en bra stad jämfört med väldigt många andra, säger Christian. Vi ser dock ett tapp i senaste mätningen från Svenskt Näringsliv i hur man uppfattar näringslivet i kommunen. Det är en varningsklocka om man tycker att det blivit sämre, menar Christian.

De stora företagen är viktiga för staden, också viktigt för de små företagen där många jobb uppstår. Vi pratar om vikten av att skaffa fler enkla jobb. Men då krävs även fler högbetalda jobb eftersom den som tjänar mycket har råd att köpa service, säger Christian.

De stora företagen vet att de får hjälp från kommunen. För de mindre företagen finns inte det stödet.

Hur ofta pratar vi om att Linköping är en landsortskommun, frågar sig Christian. Det finns extremt många lantbruksföretag. Det finns en stor livsmedelsindustri med många enkla jobb. Christian nämner Löt Gårdsmejeri utanför Vikingstad som levererar till de bästa restaurangerna i Sverige.

Finns det några kommuner som är bättre än andra på att ta hand om sina företagare?
Helsingborg är duktiga, de har Öresundskraften i sig och bra på att använda IT. Christian tycker att Linköping skulle kunna stötta sina e-handelsföretag ännu mer.
Växjö sticker ut när det gäller bostadsbyggande och gröna näringar. Jönköping är duktiga, de har den småländska andan för näringslivet. Karlstad har framtidsanda tillsammans med Luleå.

Vilken betydelse har politiken för företagandet?
Är det ett problem att det finns en massa företagare som klarar sig utan kommunen? Egentligen är det en god signal, allt fungerar, menar Christian. Han har valt att ägna mycket tid åt just småföretagare för att förstå deras situation. Han kan hjälpa unga entreprenörer med kontakter.

Objektia är idag ett stort företag som startade i en av Linköpings mindre inkubatorer för unga företagare, Vasa Valley. Christian kopplade ihop Objektia med ett fastighetsbolag som ledde till ett samarbete.

Christian Gustavsson menar att stat och kommun skall finnas där för företagaren när de vill ha hjälp. Men stat och kommun skall inte vara i vägen och bromsa eller försvåra. -Man skall inte behöva politikens godkännande för att driva företag, säger Christian.

Att ha ett jobb är så viktigt, det ger en personlig stolthet. Människan är skapad för att använda både kroppen och hjärnan. Och när vi gör det så mår vi allra bäst. Motsatsen är om vi inte gör något alls, sitter framför tv'n hela dagarna t.ex.

Team Utreda är en verksamhet i Linköpings kommun som jobbar med dem som står allra längst bort från arbetsmarknaden. Dessa personer har inga dagliga rutiner. Man kanske äter en burk majs till lunch. Det går inte att sätta dessa personer på en utbildning. Det måste börja med att bygga deras självförtroende. Det har blivit en stort framgång och många personer har tagit sig vidare mot jobb tack vare Team Utreda.

Vart skall vi hitta alla dessa jobb?
Vi har många nyanlända och barnen är inget problem. Tonåriga nyanända behöver ett snabbspår, då dessa inte kan sättas i grundskolan. Om man verkligen vill kämpa så finns möjligheten. Christian tror att många av de ensamkommande ungdomarna vill kämpa.

Sommaren är faktiskt ett potentiellt problem, säger Christian. De ensamkommande har inget att göra, blir uttråkade och funderar på hur det kommer att bli. Vi borde ha skola även under sommaren för de som behöver komma ikapp, tycker Christian.

Vi vill ha enkla jobb. Men frågan är hur långt ner i enkelhet vi vill komma, undrar Christian. Många kanske tittar på den amerikanska arbetsmarknaden, där många jobbar för en mycket låg lön. Risken med det är att skillnaden mellan hög och låginkomsttagare ökar i Sverige. Vi är inte vana vid det och skulle vi hamna där skulle många känna sig obekväma, säger Christian.

Vi kanske borde höja utbildningsnivån inom byggsektorn? Vuxenutbildningen skulle kunna fungera för det. Christans åsikt är att investering i människors kompetens inom bristyrken är en given sak.

Lyssna på hela avsnitt 66 här.









Risker med riskkapital

MålstyrningPosted by Tomas Tränkner Sun, July 17, 2016 19:31:21
Risken med externt kapital är att man gasar för fort och kör i diket. En annan stor risk är att förväntansbilden på var bolaget skall ta vägen är olika mellan företagsledningen och investeraren. Vi träffade Andreas Gunnarsson för att få veta mer.



Det finns en hel del riskkapitalister i Sverige. Treden är att riskkapitalister närmar sig affärsänglar och boutique hållet (http://www.investopedia.com/terms/b/boutique.asp). Investeringslandskapet har förändrats. Det finns många som gjort bra exitar och vill vara med att få andra göra samma resa som de själva.

Corporate venture captialist brukar vara hårt kopplade till moderbolagens strategi. Impact invest investerar i sånt som gör världen bättre. Du tar en lägre förväntan på avkastning för att världen skall bli bättre. Det är en förening som växer.

Om jag har kommit på en banbrytande teknologi, pitchat in den hos Midroc New Technology och fått 15 miljoner kr, vad händer då? Andreas menar att då är tankefasen slut, då är det dags att göra allt det man planerat. Vi börjar med att bygga upp en styrelse och tar in en bra styrelseordförande som är relevant för bolaget. Det är viktigt att de i styrelsen har relevant nätverk och erfarenhet.

Magnus Johansson menar att det ofta är gråhåriga män i styrelser. DEssa sitter på bra nätverk och därför blir det ofta personer som varit med ett tag.

Varför skall man tänka riskkaptial i sitt bolag?

Det är en turboväxel på gott och ont, menar Andreas. Du får in kapital och komptens. De flesta riskkapitalister går ut i sitt nätverk och hjälper till med kommande kapitalanskaffning, kunder och leverantörer.

Du får en hel del på köpet, säger Andreas. Risken med externt kapital är att man gasar för fort och kör i diket. En annan stor risk är att förväntansbilden på var bolaget skall ta vägen är olika mellan företagsledningen och investeraren. Därför är det viktigt att sätta rätt målbild tillsammans.

Man skall inte vara rädd för att kontakta riskkaptalister, det värsta man kan få är ett nej, eller tips om annan investerare. Ett generellt tips till alla startups är att våga prata om sina produkter och ideer, då ökar möjligheterna att hitta en investerare.
Det är svårt att växa ensam som företagare. Tag hjälp, men se till att det är kul på vägen!

Då blir riskkapitalisten intresserad!
En snabb pitch som börjar med affären följt av att gå igenom tekniken, då lyssnar Andreas. Vanligtvis brukar det vara tvärt om, man börjar med teknikpresentationen. Ställ rätt krav på investerarna.

Det kan vara en entreprenör som anser att deras bolag är värt 10 gånger mer än vad Andreas Gunnarsson tycker. Då kan Andreas säga, -ok jag kan ta den värderingen, men då vill jag har tillbaka mina pengar först med en viss ränta. Detta kan göras med preferensaktier. Men börjar du med detta tidigt i bolagets utveckling kan det komma in investerare senare som vill ha ännu bättre villkor på preferensaktierna. Och då blir det inte mycket kvar till entreprenören.

Lyssna på hela avsnittet här.






Finansiering och kapital i startups

MålstyrningPosted by Tomas Tränkner Sun, May 01, 2016 09:16:54
Alla startupbolag står inför alternativet att ta in extern finansiering eller externt kapital. Vi träffade Anders Ferntoft, affärscoach på Lead och projektledare för East Sweden Tillväxtkapital. Han menar att kapital och pengar är en resurs för att skapa företagsamhet.



Anders jobbar med tillväxtföretag som vill göra snabba tillväxtresor, s.k. startups. Det är teknikbaserade bolag i Linköping och Norrköping, ofta nystartade företag.

Om någon köper in sig i ditt bolag skall det finnas en stor tillväxtpotential, menar Anders. Ägarkapital är dyrt och investerarna kräver mycket payback för att stoppa in sina pengar. Det är en helt annan sak med banklån där du kommer undan med några få procents ränta. Banklån är betydligt billigare och första valet för finansiering, anser Anders.

Det är dock svårt för banker att låna ut pengar till startupbolag, det finns ingen historik, man känner inte ledningen och balansräkningen har ingen fast form.
Om man sitter med en bra ide, en innovation, hur skall man tänka för att komma vidare? Anders menar att det första är att fixa en sidoinkomst så att du kan jobba med låga kostnader. Prata sen mycket med kunder och testa dina ideer på kunder.

Man kanske har behov av resurser, t.ex. att bygga en prototyp eller programmera. I de tidiga skedena finns Vinnova som kan bidra med pengar. Almi har både bidrag och mjuka lån och accepterar högre risk än bankerna. Linköpings Universitet har LiU Innovation har "verifieringmedel" som är en form av bidrag till företag.

Fools, friends & family
Sen finns tre F, fools friends & family. Detta är en vanlig finansieringskälla i tidiga skeden. Du kanske får bo hemma hos dina föräldrar för att få ned kostnadsmassan.
Att starta ett företag handlar även om att testa sig själv, är entreprenörskapet något för mig? Har jag drivet att få en ide att växa? Anders menar att man skall ha respekt för att sätta något på banan. Att starta en konsultverksamhet är inget avancerat menar Anders. Det är bara att sälja sin egen tid. Att bygga ett tillväxtföretag är något helt annat, en riktig utmaning.

Kunderna måste tro på affärsidén
Anders menar att kunderna måste tro på affärsidén. Det är först då man kan våga satsa mer och kanske säga upp sig från sitt ordinarie arbete. Ju tidigare man har kontakt med kunder och finansieringsinstanser ju bättre, anser Anders.

Genom kontakter med finansiärer och potentiella kunder får man besvärliga frågor, och det är precis det man vill ha, för att kunna styra sitt företag åt rätt håll.
På företagsinkubatorn LEAD läggs en finansieringsplan för företaget där man tänker igenom de olika stegen i finansieringen. Och det är klokt att göra det och koppla det till bolagets utveckling, värde, ordning och reda. Man kommer åt olika typer av pengar beroende på hur stabilt mitt bolag är.

Finansiärer gillar att man har planer, det skapar en trygghet och trovärdighet för mig som person. Det visar att man förstått resan man är på som företag.
Hur går det för företag som kommer till finansärer?
Det är få som lyckas att ta små startups till stora miljardföretag. Om riskkapitalisten har 1000 startupföretag så är 100 värda att titta på och 10 värda att investera i. Och av dessa tio blir en bra. Det är således en faktor en på tusen som lyckas. Av företagsinkubatorn LEAD´s 60-70 bolag har cirka 10 kommit upp i en omsättning på 30-40 miljoner kr.

Det är svårt att lyckas med en startup. Antingen har man gjort det förr själv, elller så skaffar man kloka och rådvigare och partners på vägen. De som lyckas har alla en nyfikenhet, ödmjukhet inför uppgiften, en vilja att lära och omger sig med ett bra team. Ensam är svag, menar Anders.

Det är dessutom svårt att få finansiering om man är ensam, för alla vet att det är en större risk. "Se till att bli fler", är ett typiskt svar man kan få om man kommer ensam till en finansiär.

Ha gärna en kompanjon, helst med olika kunskaper. T.ex. en är bra på sälj, en annan på ekonimi och en tredje på teknik.

De flesta finansiärer lånar ut pengar eller ger bidrag och lägger sig inte i företaget utan ger en klapp på axeln och sedan är det bra. Det viktigt att vara överens om finasiärens roll när man tar in någon. Affärsänglar är vill däremot ofta bidra.

Att ta in kapital från riskkapitalister kräver en hel del arbete från VD, speciellt om man behöver mer pengar. Det kräver många möte och kanske krångliga avtal. Alla finansiärer skriver avtal där det kan vara rätt att lägga veto mot vissa beslut. Även finansiärer med låg ägarandel kan tillskriva sig mycket makt i bolaget. Detta måste man vara medveten om, annars kommer besvikelse från bägge håll.

Man måste som startupbolag fundera igenom sina vägval och vad det innebär. Det goda rådet är att prata med någon, t.ex. en affärscoach på inkubatorn.

Anders menar att alla entreprenörer är forskare, utforskare, i grund och botten. Testa ideerna ofta, så att stegen inte blir för stora.

Om du vill få kontakt med Anders så skicka ett mail: anders.ferntoft@lead.se

Lyssna på hela avsnittet här: http://entreprenorsdriv.libsyn.com/54-finansiering-kapital-i-startupbolag

Den perfekta småföretagarjulen - finns den?

MålstyrningPosted by Tomas Tränkner Thu, December 24, 2015 08:20:02

Hur känner man sig innan jul, är du stressad? Gunnel gästar programmet igen. Hon är inte ett dugg stressad, men andra som hon träffar kan vara mycket stressade.

Men vad är en perfekt jul? Det är nog väldigt olika för olika människor. Magnus menar att man måste ta det som det är och vara här och nu. För Gunnel är den perfekta julen när hon kan varva ner, ta det lugn och umgås med nära och kära utan några krav.

Det gäller att man bestämmer sig för vad som är viktigt inför jul. Måste jag t.ex. skicka julkort till alla i släkten? Måste jag laga egen mat.

Tomas tycker det är viktigt att göra nått, och menar at aktivitet också kan vara en avkoppling. Magnus menar att det kan vara väldigt befriande att göra något handfast, speciellt om man har ett jobb som innebär mycket tankearbete.

Gunnel skall måla en gillestuga och ett sovrum i jul, det är hennes plan.

Det som måste hinnas med
Som företagare eller ansvarig på ett företag finns det saker man bara måste hinna med innan jul. En del i att minska stressen är att ha koll på allt som skall göras, en lista. Magnus ser att vissa saker måste strykas på listan för att man skall kunna ta jul.

Har vi blivit bättre på att hantera måsten i dag jämfört med för 15 år sedan? För Gunnels del handlar det om ålder och kanske ökad klokhet. För yngre människor har kraven ökat eftersom det är en så ytlig värld vi lever i. I sociala medier vill alla visa upp den perfekta sidan av sig själv, och det kan vara rätt tufft för många att leva upp till i verkligheten när man är ung idag.

Magnus läste att 80 % av alla som är med på Facebook känner att det är deprimerande. Tomas menar att man får skaffa sig bekräftelsebehov på annat sätt för att minska beroenedet av sociala medier.

Magnus menar att det inte är så lätt att komma ur det, för det frigörs en signalsubstans i vår hjärna, dopamin, som gör att vi mår bra.

Bryta en tradition?
Den första tanken Magnus hade när vi satte igång inspelningen var trendbrott, att bryta en tradition. Bryter vi någon tradition? Nja, de flesta av oss gör nog inte det. Gunnel köper färdiga köttbullar och Tomas köper färdig janssons frestelse. Magnus familj åkte till Egypten ett år och stuntade i allt julfirande hemma. Det var en av de bästa julana de haft enligt Magnus.

Gunnel berättade att ett år när hon inte hade barnen hemma, bestämde de sig för att köpa pizza på julafton. Efter kalle anka gick de på en promenad och kollade in alla tomtar.

Magnus menar att bryta jultraditioner handlar lite om personlig utveckling, att träna sig själv till förändring. Men Tomas menar att det kan vara svårt för man vill ju skaffa sig vanor, gärna goda vanor. Då slipper man tänka på vad man skall göra och det sker med automatik.

Gunnel gör gärna en lista på saker hon inte hunnit under hösten, som kanske hinns med under julen. Men i praktiken blir det som man orkar och känner för gjort. Man tror gärna att det är många mellandagar och att man hinner såå mycket.

Släng de höga förväntningarna
Det sämsta man kan göra är att ha höga förväntningar och sätt stora skrav på sig själv och på andra. Låt bli att bli stressad eller avundsjuk på vad alla andra verkar göra.

Gunnel föreslår att man gör ett eget bokslut innan jul med vad som har gått bra och fungerat. Sedan sätter man upp nya mål och plan för nästa år. Det kan vara mål i siffror men även hur jag vill må. Gunnel drivs att att sätta upp en plan innan jul för nästa år.

En plan kan vara så enkel som en tabell med tre kolumner, Aktiviet, resurs och tid. Tomas menar att en förutsättning är att man verkligen tar sig tiden att reflektera och stanna upp.

Gunnel berättar att hon varit sjukskriven för överbelastning på ett tidigare jobb. Det var efter ett år på en arbetsplats där hon ständigt släckte bränder och inte hade näsan över vattenytan. Hon hade då aldrig tid för reflektion eller fundera på vad hon höll på med.

Som företagare handlar det om att ta kommando över sig själv. Det är ofta den viktigaste anledningen till att man startar företag från början.

Magnus sammafattar
Vi drivs mycket av förväntningar och att det är bra att försöka släppa på det. Var här och nu

Magnus tycker att man kan bryta traditioner, och utmana sig själv.

Gör ett bokslut av det som gått bra

Tomas menar att man kan tänka på samma sätt inför semestern och innan midsommar - gör ett bokslut även då.

Idag är det julafton - så ta det lugnt och ha det bra!

Lyssna på hela avsnittet här.





Rätt styrelsearbete får företaget att växa

MålstyrningPosted by Tomas Tränkner Mon, October 26, 2015 19:13:21

För tredje gången träffar vi Lars Bengtsson för att prata om styrelsearbete.

Varför har vi en styrelse?
I företagsvärlden finns det lite olika roller. Vi har aktieägarna som vill någonting långsiktigt. De utser en styrelse. Ägarna har ett ägardirektiv som går till styrelsen som har uppdraget att driva det strategiska arbetet enligt ägardirektivet.

Utgå från ägardirektivet
Om ägarna har ett perspektiv på fem år så har styrelsen ett perspektiv på tre år, där man skall leva upp till ägardirektivet. Styrelsen ansvarar för organisation och strategi i företaget. Det finns en VD och ledning som sedan utför detta.

Dels skall det finnas långsiktiga mål i företage som leder till aktieägarnas mål, och dels skall du ha en kontrollfunktion så att du ser att företaget arbetar i rätt riktning.

Normalt sitter tre till fem personer i styrelsen på små bolag. Efter ett tag i ett nystartat bolag är det bra om man tar in andra personer i styrelsen än de som är operativ ansvariga, eller aktieägare i bolaget. Och då blir det ofta en kostnadsfråga kopplad till detta.

Styrelseordföranden är den viktigaste rollen, gärna någon utifrån
Skall du ha en väl fungerande styrelse skall det vara en kompetent styrelse som kan göra det man skall. Den första befattningen man skall fokusera på är styrelseordförande som bör vara en människa med kunskap och erfarenhet av styrelsearbete. Det kan vara en fördel om man kan få en oberoende styrelseordförande, som inte är aktieägare eller operativt ansvarig.

Men detta är inte alls vanligt i de minsta företagen. Inom företagsinkubatorn LEAD predikar vi detta ganska mycket att tidigt få in en oberoende styrelseordförande. Men innan det är på plats tar vi på LEAD på oss rollen som fiktiv styrelseordförande.

Ett företag som har några anställda bör absolut ha en extern styrelseordförande, och så småningom en eller ett par externa personer till. För ett företag med 15 anställda består styrelsen typiskt av tre personer. En VD kan sitta i styrelsen men behöver inte det. VD är ändå med på styrelsemötena som föredragande och får då inte rösta. Men om ett styrelsearbete präglas av att man röstar i frågor är det nästan lite misslyckat.

Styrelsens sammansättning kan/bör varieras
Styrelsen skall vara sammansatt av personer med kunskaper som företaget behöver. Och dessa personer behöver inte vara samma över tid. T.ex. om företaget skall gå internationellt är det bra med en styrelsemedlem med denna erfarenhet.

Styrelsen är juridiskt ansvarig för bolaget och det måste därför finnas någon rapportering för hur det går för bolaget. Man kan bygga upp en standardagenda med t.ex. den ekonomiska utvecklingen och de viktigaste affärerna. Frågor kan handla om vad som hänt sedan förra mötet och vad som kan förväntas hända tills nästa styrelsemöte.

Bra med ett årshjul av aktiviteter
Sen finns det perspektiv som man kan djupdyka i någon gång per år. Då är det bra att etablera ett årshjul med t.ex. årsredovisningen, personal, strategier, affärsplan och budget.

I små bolag som är i stor tillväxt bör ha styrelsemöten ganska frekvent. I princip en gång i månaden, cirka 10 möten på ett år. Mindre förändringspräglade bolag kan ha 5-6 möten per år.

Utvärdera styrelsearbetet!
Det finns flera instrument för att testa sin styrelse framtagna av styrelseakademin, där varje styrelsemedlem får svara på ett antal frågor en gång per år. Då kan man se vad som fungerar bra och mindre bra, och på så sätt jobba med förbättringar. Någon form av utvärdering av sin styrelse skall man göra.

Formellt är det aktieägarna som betygssätter om de är nöjda med styrelsen eller inte.

Styrelsemedlemmar väljs in på ordinarie bolagsstämmor som då sitter tills nästa stämma. Men det kan även förekomma extra bolagsstämmor där styrelsemedlemmar kan väljas in eller ut. Man kan även som styrelsemedlem begära eget utträde ur styrelsen genom att anmäla detta till bolagsverket.

Sammanfattning:
Ta in en oberoende styrelseordförande så tidigt som möjligt

Styrelsen måste få ett ägardirektiv, som talar om vad ägarna har för förväntningar på bolaget.

Ägarna måste följa att bolaget går åt det håll man vill.

Det finns böcker om styrelsearbete men även organisationer som styrelseakademin, som är riktigt bra. Även handelskammaren och Företagarna har kurser.





Next »