entreprenörsdrivsbloggen

entreprenörsdrivsbloggen

Om bloggen

Vi vänder oss till alla småföretag, företagare och entreprenörer. Vi vill verka för att skapa tillväxt i våra företag. Bloggen är den skrivna versionen av vår podcast entreprenörsdriv. Vi diskuterar företagandet, drivkrafter och entrepenörsskap blandat med intressanta gäster. Vi delar med oss av våra egna erfarenheter och ge många tips! Nytt poddavsnitt kommer alltid ut en gång per vecka, oftast på söndag eftermiddag. Ibland kommer fler avsnitt per vecka. Du kan prenumerera på oss i Itunes, Acast, Sticher eller andra poddcastläsare. Följ oss även på Instagram, Facebook och Twitter så missar du inget. Vill du se några filmsekvenser så kolla in vårt youtubekonto. Du kan kontakta mig på tomas@entreprenorsdriv.se

119 Han gjorde det halvt omöjliga - det tog 10 år. Krögaren Johannes Soner berättar om sin väg till framgång

FörändringsarbetePosted by Tomas Tränkner Sun, December 11, 2016 10:12:36

Johannes Soner är en rastlös person, som har svårt att sitta still. Det är anledningen till hans drivkraft och göra grejer som är halvt omöjliga. Har man bara en stark vilja så kan mycket åstadkommas.


Vi sitter på restaurangen och ölbaren Malt och Humle i Linköping. En lokal som tidigare användes till omklädning och förråd. Johannes Soner är krögare och VD i S8 gruppen som har sju restauranger i Linköping.

Vägen till krögare var krokig
Johannes Soner föddes i Köping, flyttade till Eslöv, senare till Motala där hans far startade Pizzeria Rosen. Johannes fick sin första kontakt med restaurang när han var fyra år gammal. På 80-talet tog familjen över restaurang Baltzar i Motala.

Restaurang var inget som lockade
Att jobba på restaurarang var inget som lockade Johannes på den tiden. Han jobbade på restaurangen mest för att familjen skulle ha koll på honom. När han gick ut nian var Johannes rätt stressad över framtiden, för han visste inte vad han skulle bli. Jag var inte duktig i skolan, säger Johannes.

I yngre ålder gick min energi åt att hitta på bus och göra dumma grejer, berättar Johannes. Jag fick straff för det, och straffet var att jobba på restaurang! Vid 16 års ålder flyttade Johannes till Linköping och jobbade på Storan med disk och städ. Omgivningen fick hålla på Johannes så att han inte hittade på något dumt.

Lumpen utan förväntningar
Vid 18 års ålder ryckte Johannes i lumpen utan några större förväntningar. Det var där han för första gången fick se hur en ledare fick saker gjorda genom andra. Det var väldigt fascinerande att se, säger Johannes. Han var inte förberedd på det som skulle komma, speciellt inte att sova i tält i skogen.

Han gillade inte maten i lumpen, så med kreativitet gick det att ordna bättre mat tillsammans med kockarna. Han blev kompis med många. Vid något tillfälle lämnade han tältet och köpte mat i en Sibyllakiosk utan att någon såg honom. Sen skulle alla andra i gruppen göra samma sak, med den skillnaden att de åkte fast.

När jag ser en möjlighet så tar jag ofta den, säger Johannes. En av hans bästa lumpenpolare hade samma humor och mycket gemensamt, utom när det satte på sig civila kläder, då blev de helt olika. I lumpen såg de saker på samma sätt, men privat var de helt olika.

Ledarskapet handlar om att man inte kan vara starkare än den svagaste länken. Det gäller när man bygger företag, då måste du se till att du har med dig hela gänget. Ofta är det ute på fältet som människor gör mycket som inte syns, och om inte de kan göra sitt jobb så blir det svårt för ledaren att leda.

Ett exempel: Om inte diskaren gör sitt jobb kan inte kocken göra sitt och inte servitrisen göra sitt jobb. Alla länkar i kedjan är lika viktiga är slutsatsen. Det är viktigt att få med alla på banan och att de förstår varför de gör saker. Alla måste förstå varandras roller och betydelsen av att det genomförs.

Efter lumpen kom Johannes tillbaka till restaurang Storan i Linköping och jobbade ett halvår. En person tipsade Johannes far om att det finns en utbildning i Österrike inom hotell och restaurang. Johannes hoppade på detta och drog ner till Österrike, utan att funder på det eller kolla upp något mer.

Utskälld i Österrike
Han kom dit i jeans och tröja, där skulle man ha kostym, och blev rejält uppläxad första dagen. Han skulle skriva en engelsk text, fick ihop ett par rader, och engelskaläraren sade -vad gör du här egentligen? Hon tyckte att jag var ett hopplöst fall, säger Johannes.

Efter ett par veckor blev han inkallad till föreståndaren, ett möte som han aldrig kommer att glömma. Han sade till Johannes - I give you two weeks, then you are out! Han trodde inte för fem öre på mig, berättar Johannes. Då tänkte jag att jag skall f-n visa gubbj#%# vart skåpet skall stå!

Efter det var jag missade jag inte en enda lektion. De här människorna som varit med 40-50 år i branschen, öppnat hotell ute i ingenstans, hur de har transporterat upp material och stått och pratat med människor som inte kan språket, var så fascinerande att höra om-

Utbildningen var egentligen tre år men komprimerad till två år. Det passade nog mig bra, för dagarna var långa, säger Johannes. När man väl började plugga fick jag köpa in en jättestor ordlista på engelska, och läsa alla böcker på engelska. Jag fick översätta hela böcker till svenska. Det var en jättejobbig period, och ingen tid till något annat, berättade Johannes

En otroligt tuff period
Men det det var då jag lärde mig engelska och började kunna kommunicera med människor på engelska. Det var otroligt tuff period, men har man rätt vilja så går det att ta sig igenom, säger Johannes.

Efter utbildningen fick han ett jobb i USA på grund av att en Österrikare hade gott i samma skola. Det var på RItz Carlton i Cleveland, med målet att bli förflyttad till New York. Johannes satt i en intervju och blev erbjuden jobbet. Samtidigt var det lite tufft på hemmaplan med familjen och Storan (restaurang och nattklubb). Hotellet höll på att förnya sig och de ville att även restaurangen skulle förnya sig. Ett antal misstag skedde och det blev inte som de tänkt sig.

Tackade nej till jobb
Johannes tackade nej till USA jobbet, samtidigt hade han fått ett erbjudande från ett av världens finaste hotell, Mandarin Oriental i Bangkok, som assistent åt hotelldirektören. Han tackade även nej till det, och åkte istället hem till Linköping.

Jag insåg att vi måste börja om från noll, sade Johannes. Tänka nytt matsätt, presentation av det och varumärken. Allt som man fått med sig från Österrike hade man nytta av men aldrig gjort i praktiken. Vi återanställde en massa människor och förnyade hela tänket.

Chocken
Vi gick från en omsättning på 25 miljoner kr ned till 7 miljoner. Han glömmer aldrig den gången när han frågade en gäst "Vad var det som fick dig att komma till nattklubben Regina och gick till Verandan för att äta mat?". -För att slippa kön, sade gästen. Johannes tänkte, jösses. - Men är det inte god mat och bra service, frågade Johannes. -Nej, sade gästen, -jag vill bara slippa kön.

Det var förskräckligt att höra. Vi hade stängt igen nattklubben, och hade inga gäster. Så en av de tuffaste uppgifterna jag någonsin haft var att fylla nattklubben med gäster. Detta var cirka 7 månader efter skolan i Österrike.

Till slut var det bara en servitris, Johannes och hans bror kvar som serverade. Han bestämde att öppna upp för lördagsluncher. Det tog sex månader att få 20 gäster mellan kl 12 och 17. Sen hände det något, vi levererade mat och dryck som gästerna ville ha.

Men det tog åtta år att komma på fötterna och hitta rätt omsättning och anställa folk. Det var de längsta åtta åren i mitt liv, säger Johannes. Sen började jag få lite andrum och kunde resa till Australien, och var där i 7 månader. Jag hade med mig min dator och insåg att man kan göra en massa roliga saker med datorn. Jag kunde hjälpa restaurangchefen hemma i Sverige över internet, säger Johannes.

Han insåg då att rollerna på restaurangen måste förtydligas, jobba mer med prognoser för att nå målen. Personerna på golvet som tar beslut måste ha något att följa upp så att att de vet om deras beslut var rätt eller inte.

Johannes har aldrig sett sig som en ledare, eller ens haft en ambition om att vilja bli det. Det har bara blivit så på grund av yttre omständigheter. Han hade intresse för att schemalägga personalen optimalt och få dem att sälja mer och bättre. -Det handlar om kommunikation och att alla förstår sin roll. Jag låter personalen jobba under stort eget ansvar, säger Johannes.

Att jobba med gäster är unikt varje gång. Man kan inte bemöta gäster på samma sätt, då blir det fel förr eller senare, menar Johannes. Man måste få en känsla för hur man skall ta varje gäst. T.ex. en i personalen är sommelier och restaurangansvarig och har ett jättestort ansvar för att få in rätt viner, och samtidigt kunna hålla sina råvarukostnader etc. Om Johannes inte litar på henne fungerar det inte. Men hon måste få rätt verktyg för att kunna följa upp sig själv och veta vad gästerna vill ha. Det enda Johannes gör är att titta på sifforna och lyssna på gästerna om de gillar vinerna.

Idag omsätter restaurangverksamheten 70 miljoner kr med 130 medarbetare på sju enheter. Vi vände skeppet med Storan 2011 då det började gå bra. När jag kom tillbaka från Österrike hade jag ingen drivkraft att hålla på med restaurang. Jag skulle kunna sålt stället och gå vidare med något annat, tänkte Johannes.

Inspiration!
Jag satt på flygplatsen i Köpenhamn och läste om Buenos Aires. Då kom skolan i Österrike tillbaka i tankarna, och jag blev så sugen på att åka till Argentina. När det mesta var ordning på Storan så åkte jag ner till Buenos Aires och Sao Paulo i Brasilien, som kanske är ännu mer intressant som matstad är Buenos Aires. Pastan och sushi är fantastiskt, tycker Johannes.

Han kom till en restaurang i Buenos Aires, som skulle vara den bästa köttrestaurangen. Den var helt nyöppnad, men Johannes kände att det saknades något, utan att veta vad. Men köttet var helt fantastiskt.

En annan dag gick de på stranden och gick förbi en restaurang, gick in där och skulle äta. Det fanns dock inget bord, så han fick vänta i baren. Efter 3-4 drinkar blev ett bort ledigt. Då gick han förbi världens största vinkammare, han passerade köket, det största kök han sett. Så kom han in till borden där gästerna sitter, stort som en fotbollsplan.

Servitören kom och frågade vad Johannes skulle äta. Vad är bäst? Entrecoten, sa servitören. Köttet var magiskt. Det var så bra så han var tvungen att gå dit dagen efter. Och när han väl var där så hamnade han bredvid en engelsman. De började prata och det visade sig att engelsmannen hade planerat i två års tid att komma till just denna restaurang. Det visade sig dessutom att engelsmannen var från Stockholm. Han undrade vad Johannes jobbade med, - jag driver restaurang i Linköping, berättade Johannes. Och du vet inte vad det här är för köttrestaurang, sade engelsmannen.

Den andra gången på restaurangen i Buenos Aires åt han en flankstek. Då bestämde Johannes sig för att nästa restaurang som han öppnar skall vara en köttrestaurang. Därifrån till Johannes Kök (en restaurang i Linköping för köttälskare) var en tillfällighet. Han tog en promenad med sin farbror, som skulle till garaget bakom filbytergallerian. Gå ner och kolla där, sa hans farbror. Det är en jättefin lokal som Johannes gillade. Han sprang upp till fastighetsägaren och sa att han ville hyra.

Sen var det bara att bygga restaurangen efter Johannes bild han hade i huvudet. Det var svårt att komma på ett bra namn på restaurangen. Johannes tog hjälp av en reklambyrå, som kom på namnet Johannes Kök. Så självklart, varför kom jag inte på det själv, tänkte Johannes.

När de byggde Johannes Kök kom ett erbjudande om att bygga restaurangen 1854, vid Stora torget i Linköping. Då fanns det redan en restaurang där som hade det väldigt tufft, de fick stänga igen. Johannes fick lite panik för att han ville egentligen inte hålla på med restaurang. Men på något sätt brann han för det ändå. Han blev ditkallad av fastighetsägaren och de satt inne i lokalen. Han hade försökt hitta andra krögare att starta restaurang, men det var ingen som såg potentialen i lokalen. Det var en jättetråkig lokal, men det fanns en pizzaugn. Det var som att Stångåstadens gamla kontor var kvar, fast de slängt dit en massa köksutrustning. Men med hjälp av en arkitekt skulle det bli ett italienskt kök.

Entrén till restaurang 1854 skulle inte vara från Stora Torget, utan istället från sidogatan Bokhållargatan. På vägen ut från mötet berättar byggaren att det varit världens största bankrån här inne! Inspirationen till den italienska restaurangen hade Johannes fått sju år tidigare från en artikel han läst om restaurang Baltatzar i New York. En annan orsak var att när Johannes tog sin söndagspromenad i Linköping hamnade han alltid på någon lokal pizzeria. Han kände att det saknades något, en prisvärd restaurang där unga barnfamiljer kan gå och studenter. Man skulle kunna få en matbit och ett glas vin för 200 kr.

Det tog ett år att utveckla det konceptet. Samma dag de skrev på kontraktet om restaurang 1854 blev Johannes kallad till ett möte om Storans lokaler (restaurangen vid Stora Torget). Det var då tanken kom om att utveckla konceptet i källaren på det som idag är Malt & Humle. Han ville återskapa känslan från de gamla svenska ölhallarna, men med en modern tappning med inspiration från Brooklyn och Berlin.

Malt & Humle var en bra komplettering till Storan, och även ett sätt att garantera sommarpersonalen som jobbade på uteserveringarna ett jobb efter sommaren. Det blev totalt tre koncept som utvecklades samtidigt; 1854, innergården och Malt & Humle.

Säkrare ledare
Under de år i Linköping har Johannes blivit säkrare som ledare, är mer påläst, trygg i sig själv och gjort så mycket misstag. Alla restaurangkoncept som Johannes utvecklat idag baseras på misstag som gjorts på Storan under de sju åren han var där efter tillbakaflytter från Österrike.

Johannes får energ från medarbetare som har energi, men inte vet åt vilket håll de skall springa. En annan energikälla är gäster som ger konstruktiv kritik. Jobbet är en livsstil som kräver uthållighet. Du måste kunna hantera gäster.

Att vara chef innebär att du måste hitta ett sätt att leda. Det får inte bli som en hönsgård, menar Johannes. Du måste vara bestämd och veta vad som gäller. Jag måste har rätt bra koll på allt, säger Johannes. Var tillmötesgående och låt personalen lära sig av sina misstag. Det handlar inte om att springa fort, det handlar om att springa smart.

Om jag skulle släppa loss alla skulle komma före mig om vi började springa. Men att komma i mål lite smartare, för vägarna är inte raka. Det gäller att ha redskap för att ta sig fram i motgångar och motvind. Det är vad som stärker individerna som jobbar här. säger Johannes.

Många av våra medarbetare är väldigt unga. För mig är det helt naturligt, jag var själv väldigt ung när jag kom in i detta, berättar Johannes. Han fick ner en konsult från Stockholm som aldrig hade sett så ung personal.

Johannes har utbildat personalen under flera år genom att dela med sig av sin egen resa, så att deras resa inte behöver ta tio år, snarare ett eller två. Johannes vill att de kan ta ansvar, se vad gästerna vill ha och anställa rätt personer. Det viktigaste av allt är tålamod, säger Johannes.


Lyssna på hela avsnittet här (43 min).

Besök Johannes Soners hemsida: www.s8g.se





Mats Uddin - regiondirektören som har bloggen som ett sätt att leda

FörändringsarbetePosted by Tomas Tränkner Sun, December 04, 2016 19:20:09
När Mats fick jobbet som Regiondirektör, chef för länets största företag, tänkte han att nu skall jag visa mig. Företrädarna hade inte synts så mycket externt. För att lyckas med Region Östergötlands uppdrag, att vara ett nav i länets utveckling, då måste man också synas externt.



Ville använda sociala medier från början

Mats hade en drivkraft från början att utnyttja sociala medier, men samtidigt tänka smart. Man skall inte synas för synandets skull utan hålla sig till Region Östergötland.
Utmaningen är att vara en personlig figur som skriver personliga saker utan att bli privat. Man skall nästan få känslan av att man känner regiondirektören, säger Mats Uddin.

Det har jag lyckats ganska väl med, och jag får en hel del positiv feed back av många som tycker att det är en personlig regiondirektör, säger Mats. Man blir ibland stoppad på stan av medborgare som har åsikter om smått och stort, det hade jag inte räknat med, berättar Mats. Man har öppnat upp sig för en bred målgrupp.

Bloggande med kontinuitet

Mats strävar efter att vara en symbol för det offentliga och nära de som bor i regionen.
Han har sin blogg (www.matsuddin.se), Facebook, Instagram och Linkedin. Strategin är att blogga två till tre gånger i veckan. Skall man blogga måste det ske med kontinuitet, det går inte att göra uppehåll, menar Mats. Många vill att Mats skall blogga oftare, men det tar han ganska lätt på, för han hinner helt enkelt inte.

Han har ingen plan för vad han skall blogga om. Fler borde börja blogga, tycker Mats. Det blir en reflexion för en själv, och det budskap han vill sända ut. De som läser bloggen kan komma tillbaka om något som hände tidigare och undra vad som hänt.

Magnus liknar bloggandet med att jobba med målsättningsarbetet. När man lägger ut sina mål till någon annan, som sedan följer upp det, blir det större tryck på det.
Mats tycker att Twitter är för kort, det blir som punchlines. Det håller Magnus Johansson med om. Jag (Tomas) ser det mer som en utmaning att på 114 tecken (som blir kvar om man skall ha med en länk) formulera en mening som speglar innehållet.

Det finns två bloggar i Region Östergötland, Mats Uddin och Arbets & Miljömedicin. Man kan se bloggandet som ett verktyg i att följa vardagen. Sociala medier kan underlätta för medborgare att ta till sig information, menar Magnus Johansson.

Bloggandet skapar lugn

Om Mats Uddin bloggar om ett kontroversiellt ämne så bidrar det till att skapa ett visst lugn kring frågan. Det märks internt, om bloggandet hade uteblivit hade blivit massor av spekulationer. Att blogga är ett sätt att vara ledare för en stor organisation, säger Mats.

Vissa tycker att en regiondirektör skall vara av den gamla skolan, att vara lite oåtkomlig. Men det är bara att välja att inte lyssna på dem. Att blogga är ett ypperligt sätt att vara regiondirektör på, menar Mats.

Mats läser gärna igenom bloggtexten 2-3 gånger innan han trycker på publiceraknappen. Han lägger ofta bilder med i bloggtexten för att liva upp det lite.
Mats skriver mycket på Ipad, men för redigering och publicering sitter han gärna framför en dator. Därför blir det ofta rätt sena blogginlägg.

Var inte rädd för att tycka till om Mats Uddin's blogg, eller annat han säger och gör. Feedback är det bästa som finns, bra som negativ, säger Mats. Ibland måste man växa genom fel och misslyckanden man har gjort.

Mats tycker podd är ett intressant media som man skulle kunna utveckla. Podd är väldigt rakt och avskalat, och kan konsumeras när man gör något annat.

Ett bra ämne dra många läsare, säger Mats. Magnus menar att många läsare, eller många lyssnare, inte behöver betyda att det inte berör någon. Det kan vara en enda som det berör väldigt mycket.

Kom fram och prata med mig, säger Mats Uddin som avslutning.

Lyssna på hela poddavsnittet här (22 min).

www.matsuddin.se
www.regionostergotland.se







Recept för regional tillväxt enligt regiondirektören Mats Uddin i Östergötland

FörändringsarbetePosted by Tomas Tränkner Sun, December 04, 2016 19:14:08
Mats Uddin är regiondirektör i Östergötland. Regionen kan upplevas som något som är väldigt distanserat och stort. Vårt uppdrag är att skapa tillväxt i hela regionen, säger Mats.



Stimulera företagandet
Mats säger att det gäller att stimulera företagande och entreprenörskap redan från tidig ålder. Regionen är med och finansierar ung företagsamhet och växtkraft.
Region Östergötland bildades 1 januari 2015 genom att gamla landstinget och kommunförbundet Östsam slogs samman. Idag består Regionen av tre ben; hälso & sjukvård, kollektivtrafiken, regional utveckling i övrigt. Det sista benet inkluderar näringsliv, företagande, kultur, turism, besöksnäring och strategier.

Det är totalt 14 000 medarbetare inom regionen, de flesta inom hälso och sjukvård. Inom regional utveckling jobbar vi mycket till sammans med näringslivsaktörer och kommuner. Det är stor och det är kul, säger Mats Uddin. Det gäller att få ihop de olika benen till en tillväxt så man gynnar varandra. T.ex. hälso & sjukvård skall gynna företagande och tvärt om.

Varför gör du det du gör?
Mats är i grunden nationalekonom och har en pedagogisk magister examen. Han har även pluggat en ledarskapsutbildning inom hälsa och sjukvård i USA. Det passar jättebra, menar Mats. Han drivs av samhällets utveckling, se andra människor växa och att som ledare bidra till att medborgare får nytta och tillväxt. Mats är imponerad av eget företagande, men har hela tiden jobbat statligt och regionalt.

Ryggraden i vårt näringsliv kommer från de små företagen som blir stora företag, som anställer människor, säger Magnus Johansson.

Det är helt avgörande för regionens tillväxt att nya företag bildas och växer, säger Mats Uddin. Magnus tycker att vi pratar mer om start ups och nyföretagande, när det samtidigt finns många existerande företag som skulle kunna växa mer.

Region Östergötland är delägare i Almi som har många verktyg för att företag skall utvecklas. De är också med i projekt för att hitta metoder att utveckla företag i tidiga faser. T.ex. Växtzon och Science Park Mjärdevi.

Regionen står för smörjmedlet
Där vi sitter nu i Cleantech är ett exempel på lokaler som fått stöd från det tidigare Östsam. Regionen kan vara med att stimulera, ge smörjmedel, men sedan måste företagen själva ta vid och hitta sin egen drivkraft. Och det är just i detta som Östergötland måste stärkas och jobbar mer ihop.

Mats Uddin tror att det finns många företag som skulle ha nytta av varandras dragkraft, om man bara känner till varandra. Klusterområden är jättebra, säger Mats. Om inte affäridén är bärkraftig i grunden eller personerna inte är rätt att driva företaget, då spelar externa stimulansåtgärder ingen roll.

Att se in i framtiden
En stor del av Region Östergötlands jobb är att kartlägga arbetsmarknaden, och se lite in i framtiden. Det är ett sätt att leverera underlag till de som är utbildningsaktörer. Som region måste vi tänka nästa generation och vad som väntar runt hörnet. Allt detta bidrar till att skapa en tillväxt som man kanske inte ser från början, och är ett smörjmedel i sig, att man har en kunskap om framtiden, säger Mats.

Regionen tittar mycket på vad de tror framtiden kommer att ge. De jobbar mot yrkeshögskolan med sånt som de tror regionen mår bra av. En viktig den som många glömmer är de tidiga insatserna i skolan och gymnasiet. Det finns projekt som #jagmed som handlar om att man inte skall hoppa av skolan, gå ut och klara nästa nivå.

En bra skola nyckel till framgång
En stor del i tillväxtmöjligheten är att alla klarar skolan. Å andra sidan så har en hel del som hoppat av skolan lyckats som entreprenörer. Magnus menar att historiskt har skolan premierat de med logiskt och strukturerat tänkande. De som haft svårt att sitta still och varit rastlösa har haft det svårare i skolan. Får man dessa att stanna kvar i skolan så är det ofta de som blir framgångsrika entreprenörer.

Mats Uddin är en representat för hela regionen, och försöker skapa mötesarenor där han finns så mycket som möjligt, även i digitala medier. Det är en liten utmaning dock, för att det handlar också om att synas och verka och att leda en stor organisation med att ibland ta tuffa beslut och ibland stimulera olika saker.

Skapa arenor för att mötas
Mats tror att ledarskap framförallt handlar om att skapa arenor för att mötas. Det handlar om att träffas, du har dina utmaningar, jag har mina, kan vi lösa det tillsammans? Han tror inte på ett ledarskap som är gammaldags, t.ex. nu skicka jag ut ett beslut, verkställ detta.

En mötesarena är att lära känna de som sitter i Regionledningen. En stor del av det är att vara aktiv på social medier, synas i olika sammanhang som i denna podd t.ex. . Man befinner sig där många befinner sig.

För regionen i tiden
Omvärlden förändras ständigt. Man får välja, antingen hänger du med utvecklingen, eller så gör du det inte. Mats Uddin tycker man skall använda de kommunikationskanaler som finns. Du måste använda sunt förnuft i vad du skriver och hur du syns.

Mats ser på sin bloggstatistik att när han är mer privat ökar trafiken. Han vill helst vara personlig och inte privat. Öppen eller kontroversiell är det som drar publik, anser Magnus Johansson.

Nätverkande nyckel till tillväxt

Mats Uddin är övertygad om att nätverkande är nyckeln till tillväxt. Han tycker det är kul att Östergötland har lyft sig när det gäller näringslivsgalor.
Region Östergötland låter torrt och väldigt långt bort. Men det är det inte egenligen, säger Mats Uddin. Om man tänker efter så är har de flesta kontakt med Regionen varje dag, inom t.ex. sjukvård eller kollektivtrafiken. Man kanske tar det för självklart. Mats menar att man skall ta det för självklart, det är då det fungerar.

Gör mer än många är medvetna om
Men sen finns det en utvecklingspotential som regionen är med och skapar tillsammans med kommunen och näringslivsaktörer. Detta är en aning osynligt enligt Mats Uddin. När det gäller företagande så är regionen lite mer anonym, även om de är med och stödjer ett antal verksameter och projekt.

Mikrobidragen för små och medelstora företag på landsbygden sköter Regionen. Det finns ESBR (East Sweden Business Region) som är ett samlingsbegrepp för alla samarbetsområden mellan näringslivet och de offentliga aktörer som arbetar med tillväxt. Vi har kanske inte varit tillräckligt tydliga med vad vi gör inom detta område, säger Mats Uddin.

Mats är i sig inte bekymrad över att alla inte vet att Region Östergötland ligger bakom många tjänster inom företagandet, till exempel Företagsjouren för företag i kris. Bara de känner till tjänsten, så är jag nöjd, säger Mats.

Lyssna på hela avsnittet här (28 min).

Läs Mats Uddins blogg. www.matsuddin.se

Besök Region Östergötlands hemsida: www.regionostergotland.se





102 3:12 utredningen ingen höjdare för småföretagare

FörändringsarbetePosted by Tomas Tränkner Tue, November 08, 2016 16:23:34

Regeringen fick den 4 november ett förslag från en utredare om förändringar i de så kallade 3:12 reglerna, som går ut på att man vill försämra utdelningsmöjligheterna för småbolag. Antti Niemi är revisor på företaget Revideco och har läst förslaget och analyserat hur det påverkar småföretagare.


Småföretagare skall få lite mindre på fickan jämfört med de regler som finns idag, är den sammanfattande slutsatsen, menar Antti. Staten vill få in mer pengar i stadskassan samtidigt som regeringen tyckt att småföretagare haft det lite för bra, vad gäller utdelningsregler. Utdelning ses som många företagare som en riskbonus. Man tar ju en risk som företagare och utdelningen kan ses som en riskåterbäring, säger Antti Niemi.

3:12 reglerna är inte något nytt
Det har funnits i 20 år och kom till i samband med en skattereform. Det handlar om hur lön och kapital (utdelning) skall beskattas. Småföretagare kan bestämma själva om de tar ut lön eller utdelning och därför infördes regler i inkomstskattelagens tredje kapitel, tolfte paragrafen, hur detta skall styras upp. Man ville stävja att för mycket blir lågbeskattad utdelning.

Sedan 1990-talet har det hänt en hel del. Man har bytt plats i inkomstskattelagen till femtisjunde kapitlet, och reglerna har blivit lite krångligare med tiden, och rätt svåra att förstå sig på om man inte sätter sig in i dem riktigt ordentligt.

I de senaste ändringarna av 3:12 reglerna har de blivit betydligt frikostigare än tidigare. Och detta kan vara något som regeringen tagit fasta på. De tycker att reglerna blivit för gynnsamma.

Kritiken mot 3:12 utredningen är omfattande
Många anser att de riskpremier det innebär att vara småföretagare tas bort med det nya förslaget. Dessutom är det tveksamt om staten verkligen kan få in 5 miljarder per år på denna ändring.

Ett exempel
En företagare som tar ut 500 000 i lön, har tidigare kunnat ta ut, eller spara, 250 000 kr i utdelning. Med det nya förslaget skulle företagaren istället bara kunna ta ut 100 000 kr i utdelning, där till ökas beskattningen av denna utdelning från 20 till 25 %.

Ändrad modell för gränsloppsberäkning
Det är beskrivning av det belopp som kan tas som lågbeskattad utdelning (som kan sparas till kommande år eller vid försäljning) och beräknas på ett av två sätt. Antingen är det en schablon på 160 000 kr (2016), eller så räknas det på löneunderlag. Man tar 50 % av den totala lönesumman i bolaget som då blir gränsbeloppet.

Detta har varit ett incitament till småföretagare att anställa och ha anställda i företaget, och mycket positivt för att småföretag skall anställa. Det finns idag ett krav på ägaren av företaget att ta ut minst sex inkomstbasbelopp plus fem procent av totala lönesumman som lön för att kunna tillämpa gränsbeloppet. Det finns även ett krav på att man måste äga minst 4 % av bolaget för att kunna tillämpa löneunderlagsberäkningen.

Det nya 3:12 förslaget är att
* minska schablonbeloppet från 160 000 till 100 000 kr. Och det är ogynnsamt för de minsta företagna som inte kunnat ta ut så mycket i lön.

* Beräkningen av löneunderlaget ändras från 50 % till att införa en trappmodell, där en viss del räknas till 10 %, en del till 25 % och en del till 50 %. Och det är kopplat till olika inkomstbasbelopp. Dessutom individbaserad beräkningen av löneunderlaget. Varje ägare i ett bolag skall göra trappberäkningen för sig själv. För flera ägare i bolaget är denna regel klart ogynnsam, säger Antti.

* Lönekravet för att kunna tillämpa löneunderlagsberäkningen ökas åtta inkomstbasbelopp plus 5 % av ägarens och närståendes löneunderlag (tidigare sex inkomstbasbelopp + 5 % av den totala lönesumman).

* 4 % spärren tas bort för att få tillämpa gränsbeloppsregeln.

* Taket för gränsbeloppsregeln höjs från 9.6 basbelopp till 15 basbelopp.

Ett exempel
En ägare med fyra miljoner i löner och har 8 anställda. Idag får ägaren två miljoner i gränsbelopp. Med de nya reglerna får ägaren straxt över en miljon i gränsbelopp, dessutom högre beskattad på grund av den nya trappstegsavräkningen.

Om vi har samma företag fast två ägare har dessa fått en miljon var i gränsbelopp. Med det nya förslaget skjunker beloppet till 435 000 kr.

Den stora effekten kommer när det finns fyra delägare i bolaget. Då finns 500 000 kr var i gränsbelopp. Med det nya förslaget blir det bara 180 000 kr i nytt gränsbelopp.

3:12 förslaget till regeringen skall nu ut på remiss. Diverse intressenter kommer att ge sina kommentarer. Sen skall förslaget röstas igenom i riksdagen. Det är således en lång bit kvar. Reglerna kan tidigaste träda i kraft 1 januari 2018

Vad skall man göra som småföretagare just nu?
Dubbel koncerntillhörighet är intressant för dem som har ett holdingbolag, med delat ägande i ett verksamhetsbolag. Man har tidigare inte kunnat ta ut löneunderlag till mer än en av ägarna. Den regeln lättas upp i det nya förslaget. Då kan det vara gynnsamt om man äger exakt lika mycket. Således skall man se till att sitta i dubbel koncerntillhörighet från dag ett när reglerna träder ikraft.

Vinnarna är delägare i större fåmansbolag med många anställda, hög lönesumma och tidigare stoppats av fyra procentsspärren, som nu tas bort. Vinnare är också de som säljer sitt företag för mer än 5.8 miljoner eller tar en utdelning på mer än 5.8 miljoner då skatten minskar från 30% till 25% ovanför det beloppen, med det nya förslaget. I praktiken är det är rätt ovanligt situation för småföretagare, säger Antti Niemi.

Alla är förlorare på det nya 3:12 förslaget utom de stora fåmansbolagen. Ett råd till alla småföretagare som har s.k. inrullade gränsbelopp (sparad utdelning) är att ta ut dem idag och inte efter de nya reglerna träder ikraft, då skatten höjs på denna utdelning från 20 till 25 %.

Rådgör med din revisor eller redovisningskonsult och följ vad som skrivs. Revideco har en artikel på sin hemsida om regelförändringar. Gå även in på www.foretagande.se som bevakar regelverket.

Läs även Revidecos artikel om 3:12 utredningen här: http://bit.ly/2fCreup


Lyssna på hela poddavsnittet här (18 min):http://bit.ly/2fxZJlk











101 Att bli av med jobbet, och vägen tillbaka

FörändringsarbetePosted by Tomas Tränkner Sun, November 06, 2016 14:33:32

Jag har fått sparken! Nja, kanske inte sparken utan snarare uppsagd på grund av arbetsbrist- Avdelningen på FORCE Technology jag ansvarade för lades ned och därmed fanns inte jobbet kvar.


Det kanske är fler som varit med om detta? Hur upplevde jag detta? Vi gör ett poddavsnitt och en bloggtext om detta! Det är inte roligt att bli uppsagd, man blir chockad, även om det inte var helt oväntat. -Jag mådde inte bra de första dagarna efter beskedet. Hjärtat bultade av oro för hur det skulle bli nu, när man blivit av med sitt arbete.

Jag hade aldrig varit arbetslös tidigare under mina 28 år i arbetslivet. Det är som en matta som rycks undan, en trygghet och ett sammanhang som försvunnit. Jag har tre barn, fru och hus. Vad händer nu?

Sju veckor senare har chocken lagt sig, jag har varit på min första anställningsintervju, och börja känna att det finns hopp.

Hur tar man sig ur en tung motgång som man kanske klandrar sig själv för?
Det man ofta ångra är det man inte har gjort. Jag kände att jag struntar i mina prestige och förväntningar, nu börjar vi om från början. Framför allt tänkte jag, ta hjälp! Stäng inte in dig hemma. Trygghetsrådet var en väldigt bra grej. Jag hade möte med en coach första dagen på min arbetsbefrielse.

Magnus tycker det är viktigt med nätverk, att kunna ventilera och prata om vad man varit med om.

Trygghetsrådet ger hjälp av alla slag, seminarier, utbildningar, e-kurser, jobbsökarsite, hjälp att skriva CV och brev.

Jag hade skrivit CV förut men insåg att här finns det mer att göra. Med hjälp av mallar och jobbcoachen fick jag till ett riktigt bra CV (tack Bosse Gustafson).

Magnus Johansson påpekar att fackförbunden har väldigt mycket hjälp för de som vill starta eget, t.ex. Unionen.

Visst är det chockartat att bli av med jobbet. Men samtidigt är det en spark i baken och möjlighet till att sätta fingret på det man egentligen vill syssla med. Ibland måste du få en motgång för att ifrågasätta din affärsidé, vända på några stenar och fråga sig själv om jag verkligen skall göra så som jag alltid har gjort.

Omvärlden förändras, det är nya krav från marknaden, konkurrenter och teknikutveckling.

Vad vill jag, vad drivs jag av, vad kan jag göra för företagen som skall anställa mig?
Hittar man sin egen drivkraft, det man brinner för och är bra på, då brukar det bli bra. Själv drivs jag av att hjälpa företag, organisationer och personer att bli synliga. Så mycket idag är digitalt och kan därmed automatiseras och göras synligt till en låg kostnad. Det är inte bara tekniken, det är förpackningen, hur man uttrycker sig, och hittar sin målgrupp.

Att nätverka ger dig fördelar oavsett om du har jobb, riskerar att mista det eller är arbetslös. Det blir roligare, du utvecklas och det uppstår möjligheter. Enligt ett amerikanskt talesätt är ditt ekonomiska värde beroende av ditt nätverks värde. För Magnus Johansson är nätverkandet det primära sättet att få uppdrag. Det är nöjda kunder som rekommenderar eller att han träffar någon, som leder till ett möte och en affär.

Är det någon som vill anställa mig, eller köpa mina tjänster? Det frågar man sig själv när man blir av med jobbet. Magnus menar att alla har någon egenskap, unik talang eller något av värde som någon annan kan tänka sig att betala för. Och känner man att man inte har det, behövs någon annan som kan sätta fingret på det, säger Magnus Johansson.

Det är ingen katastrof att bli arbetslös. Satsa på något som du brinner för och lär dig hela tiden! Jag tror att den bästa försäkringen mot arbetslöshet är nätverkande och ständigt lärande.


Tomas Tränkner


Lyssna på hela poddavsnittet här: http://entreprenorsdriv.libsyn.com/101-bli-av-med-jobbet-chocken-och-vgen-tillbaka









De tio mest nedladdade avsnitten

FörändringsarbetePosted by Tomas Tränkner Wed, November 02, 2016 14:01:48

Efter att ha gjort 100 avsnitt och intervjuat mer än 60 personer har vi plockat ihop de 10 mest nedladdade avsnitten.


På tionde plats - avsnitt 69 med gästen Jessica Stille från Mötesfabriken. Vi pratar om vikten av att på på mässor och nätverka. Mässor frodas och lever. Håll koll på dina relevanta mässor i branschen och regionen.

På nionde plats - avsnitt 58 med Kjell-Åke Fyrgård, hitta varje anställds WOW. Detta är ett av Tomas favoritavsnitt. Ett avsnitt som Magnus spelat in på egen hand. Kjell-Åke jobbar med många ägarledda bolag.

På åttonde plats - avsnitt 21, Vägra följa John med Carl Österberg och Anneli Påmark. Varför gör vi det vi gör? Är det för att andra vill det eller för att vi vill det? Det handlar om att bryta ett mönster och stanna upp, hitta sina egna drivkrafter. Deras bok är en riktig storsäljare.

På sjunde plats - avsnitt 25. De skaffade kunderna först och startade företaget sen. Jacob Svensson och Oskar Bentfors på Xamera berättar om sin företagarresa. Det går som en raket för deras företag. Numera har de även en egen podd i samarbete med East FM.

På sjätte plats - avsnitt 23, rätt styrelsearbete får företaget att växa med Lars Bengtsson. Det finns mer att hämta från företags styrelser!

På femte plats - avsnitt 50, effektivitet - att få saker gjorda. Vi har alla lika mycket tid och vad som blir gjort handlar om prioritering. Gör jobbet på ett sätt så det blir klart.

På fjärde plats - avsnitt 12, bra redovisning ger bra resultat med Stefan Åberg. om du inte är mycket intresserad av administration och bokföring, ta hjälp, säger Magnus Johansson.

På tredje plats - avsnitt 3, att jobba med mål. Det är viktigt att ha en riktning för sin verksamhet och hitta koppling mellan målen och drivkraften. Sätt mål som du kan nå!

På andra plats - avsnitt 4 om kalla samtal. Det fungerar att ringa kalla samtal, det ger utdelning. Se till att ha en ringlista klar, säger Magnus Johansson.

På första plats - avsnitt 20 hur startups kan växa snabbt med Lars Bengtsson. Lars betonar att kunskap om kunden är avgörande för företagets framgång.

Det var topplistan. Magnus saknar några - Anders Wall (avsnitt 41) Sveriges äldste styrelseordförande och entreprenör. Avsnitt 16 & 17 med Osteopaten Osman Bangoura måste alla lyssna på, säger Magnus.

Tomas gillade mötet med de unga entreprenörerna som intervjuades i avsnitten 90, 91,92.

Det var de mest nedladdade. Alla gäster har varit fantastiska. En del avsnitt kanske kunde ha fler nedladdningar om spridningen hade varit större. Tack till alla er lyssnare och ni som läser denna blogg.

Sprid och dela gärna avsnitt du gillar. Podden gör vi helt ideellt utan sponsorer eller andra intäkter.

Du vet väl att vi finns på Youtube, där du kan se korta filmer med vår gäster. Länk https://www.youtube.com/channel/UCqtmZ9qVo0QI6cT1gdKy5SQ

Lyssna på hela avsnitt 100 här. http://entreprenorsdriv.libsyn.com/100-den-tio-mest-nedladdade-avsnitten



99 Goda råd om styrelsearbete i praktiken

FörändringsarbetePosted by Tomas Tränkner Sun, October 30, 2016 09:54:24
Maria Floxner möter många små och medelstora företag som har börjat fundera på vad styrelsearbete är, och ofta så är det en rädsla för att ta in någon extern i styrelsen eller mentor som skall hjälpa till.



Hur gör man rent praktiskt?
Andra frågor som kommer från småföretagare är -hur gör man med styrelsearbete rent praktiskt och vad kostar det om jag skall ta in någon som skall hjälpa mig med detta?
De flesta som börjar tänka på att ta in en extern i sin styrelse börjat titta i sin närmaste bekantskapskrets, om det finns någon som kan rekommendera någon. Man kanske bordet tänka på vad är det vi behöver och var står vi idag? Precis det är vad en styrelse skal jobba med, de strategiska frågorna, säger Maria Floxner.

Banken visa intresse
Ofta börjar det via banken eller revisorn som börjar peta i styrelsefrågan. Ett första steg kan vara att ta in en styrelsementor, någon som kan styrelsefrågor som t.e.x. ”styrelseår” och ”arbetsordning”, som vet hur man kopplar styrelsearbetet till den operativa verksamheten. Det handlar om att få ordning och struktur, och dela upp frågor som hör hemma i styrelserummet och de som hör hemma i verksamheten.

Att jobba med en styrelsementor är en bra början till att jobba med en extern styrelseledamot. En mentor har inte samma förpliktelser mot bolaget som en ordinarie styrelsemedlem.

Att gå in i en styrelse innebär ett ansvar, om inte företaget sköter sina skatteinbetalningar är styrelsemedlemmarna personligt ansvariga. Det kan därför ibland vara bättre att börja som mentor för att lära känna företaget, innan man går in som ordinarie medlem.

Styrelseakademin, Handelskammaren, Almi, Region Östergötland, Linköpings & Norrköpings Näringslivsbolag har jobbat i ett projekt med mentorskap i små bolag.
Styrelseakademin kan hjälpa till med att analysera vilken typ av extern styrelsemedlem som behövs. Rekrytering kan sedan göras från Styrelseakademins kandidatbank.

Göran Ekdahl förordar att rekryteringen av en extern styrelsemedlem görs på detta sätt, och inte via egna kontakter med första bästa som dyker upp.
Göran tycker att den första externa styrelseledamoten som rekryteras skall vara en generalist, med bred kunskap om att driva företag med chefserfarenhet. Det viktiga är att få en blandad grupp av individer, där inte alla tänkte och tyckte samma sak.

Alla som går in i ett styrelsearbete bör ha grundkunskaper i ekonomi och juridik, anser Göran Ekdahl.

De stora företagen vet redan vad det är för nytta med en extern styrelse. De är dessutom beredda att betala för det.

Vad kostar det?
Maria Floxner möts ofta av frågan vad det kostar att ta in en extern styrelsemedlem. Den första externa som kommer in i en bolagsstyrelse brukar vara ordföranden. Vad kostar en extern ordförande? Styrelseakademin har tagit fram en bok som heter ”Vägledning till god styrelsesed” och uppdaterades 2014. Den är som en liten bibel, en uppslagsbok, säger Maria. Där kan man läsa om arvoden. Det finns nämligen ingen prislista!

-Det är som att fråga var en bil kostar, det beror på vilket märke och modell etc. . Motfrågan är -vad vill du ha? I boken ”Vägledning till god styrelsesed” står det att en styrelseordförande skall ersättas med minst två inkomstbasbelopp (2016 är det 59 300 kr) eller 20-30 % av VD´s fasta lön. Övriga medlemmar i styrelsen bör ersättas med hälften av ordförandes ersättning.

Oj, det blev ju mycket pengar, kan man tycka. Men det är ju alltid en förhandlingsfråga. Alla går ju in i ett styrelsearbete med olika förutsättningar, säger Maria Floxner. Styrelseakademin får ofta frågan vad det skall kosta med en extern styrelseordförande. Riktlinjerna ovan kan både ge högre och lägre ersättning beroende på omfattningen på uppdraget. Att vara styrelseordförande är inte bara att vara med på möten, det är en rad andra återtaganden. Det kan vara förberedelser inför styrelsemöten, resor och bollplank till VD.

Göran Ekdahl berättar om exempel där styrelseordförande haft daglig kontakt med VD under vissa perioder. Nästan alltid har styrelseordföranden en kontakt i veckan. Och detta tar tid.

Inte sällan är styrelseordföranden en person som har sin karriär bakom sig. De tycker det att kul att ägna sig åt styrelsearbete när de har lite mer tid. Då kanske priset kan gå ner lite grand.

Vad kännetecknar ett bra styrelsemöte?
Formerna för styrelsemöten bestäms vid det konstituerande styrelsemötet, det första efter bolagsstämman. Då upprättas en arbetsordning för styrelsen där antal möten, datum och vilka frågor som skall tas upp, vilka frågor som alltid skall tas upp etc. Ett års hjul görs för vad som skall tas upp. Ansvar beskrivs för styrelsemedlemmar och VD. VD´s arbetsinstruktion kan också tas med.

Det skall finnas rutiner för hur kallelsen till ett styrelsemöte skall se ut och när den skall skickas ut. Materialet inför styrelsemötet skall skickas ut i god tid. Man skall inte öppna kuvertet på bordet vid mötet! Man skall ha läst på innan. Det skall inte behövas föredragningar av utsänt material.

Hur skall agendan se ut på styrelsemötet?
Göran Ekdahl menar att det finns en risk att man ägnar för mycket tid åt det som varit och för lite tid åt det som kommer. Ordföranden ansvarar för att leda mötet och att alla kommer till tals.

Ett styrelseprotokoll innehåller inte diskussionen, bara besluten. Det skall vara justerat och helst inte skrivet av VD eller styrelseordföranden. Protokollen är grunden för ansvarsprövningen för styrelsen.

Maria Floxner tycker att arbetsordningen är det bästa dokumentet för styrelsen. Det är så lätt att applicera på den ordning som finns för det operativa arbetet. Inför varje styrelsemötet framgår det av arbetsordningen vad som är huvudtemat för detta möte.
När styrelsen har ägnat den kortaste tiden till att kontrollera och följa upp, så tar man resten av tiden att diskutera det som är styrelsens viktigaste uppdrag, de strategiska frågorna. Det är så bra för ett företag att ha kontinuiteten och disciplinen att jobba på detta sätt, säger Maria.

Utöver den affärsidé du har och det du är duktig på att göra i företaget, så har du också en ordning i hur du skall jobba i företaget för att kunna växa och möta konkurrens.

VD kan inför ett styrelsemöte skicka ut ett s.k. VD brev, som inte utgör en formell del av styrelsemötet, men som informerar styrelsen om läget i den operativa verksamheten.

I Styrelseakademin finns det mallar och ordlistor för allt detta vi pratat om.
Maria Floxner vill lyfta fram valberedningen, det kanske låter lite tråkigt, men tänk att ha någon som jobbar med vem vi skall ta in i styrelsen. Valberedningen har stor makt, menar Maria.

Talang och kompetensförsörjning är en framgångsfaktor för alla företag. Vilken koll har man på detta i en styrelse, undrar Maria. Denna fråga kommer att lyftas på Stora styrelsedagen den 28 november i Linköping. Näringslivets toppar brukar vara på scenen. Det är ett utmärkt tillfälle att nätverka, säger Maria Floxner.

Lyssna på hela avsnittet här: http://entreprenorsdriv.libsyn.com/99-goda-rd-om-styrelsearbete-i-praktiken





98 Våga ta in en extern styrelsemedlem

FörändringsarbetePosted by Tomas Tränkner Sun, October 30, 2016 09:43:16
Vi träffar Göran Ekdahl, vice ordförande i styrelseakademien Östsverige, och Maria Floxner, VD för styrelseakademien i Östsverige.

Ett styrelsearbete kan se väldigt olika ut beroende på hur stort företaget är och i vilken utvecklingsfas företaget är. Det finns vissa principer och ansvarsområden som en styrelse har. Styrelsen är mellan bolagsstämmorna det högsta beslutande organet i ett aktiebolag.



Styrelsen skall instruera den verkställande direktören, ha en framtidsutblick i det strategiska arbetet och man skall kontrollera verksamheten. Det kan sammanfattas i fyra honnörsord; ledning, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten.
Göran Ekdahl har jobbat i bank i 35 år med företagsfrågor och finansiering av företag. Idag är han pensionär med några uppdrag som förtroendevald revisor i Norrköpings kommun och ideella styrelseuppdrag.

Maria Floxner träffar många små och medelstora företag. Hennes stora önskan är att fler företag skall veta var ett professionellt styrelsearbete är. En styrelse skulle kunna vara företagets Dreamteam, menar Maria. Ett Dream team kan stötta under en tillväxtfas och ha bra personer.

Alla som registrerar ett bolag får en styrelse, och det kanske inte alla tänker på. Göran Ekdahl påpekar att de flesta bolag i Sverige är levebrödsföretag, enmansföretag som valt bolagsformen för att de inte vill ta anställning och inte vill växa. I dessa små bolag är ofta ägaren samma person som ledningspersonen.

Vilket behov har dessa små företag av en extern styrelsemedlem? Styrelseakademins mission är att få företag att inse fördelarna med att få in externa styrelsemedlemmar i deras företag, styrelsemedlemmar utanför ägarkretsen.

Marias viktigaste fråga är, -Förstår du var styrelsearbete kan generera och vad det kan göra för företaget. Många vill sitta i en styrelse, men få vet vad det faktiskt innebär. Maria anser att alla borde gå en styrelseutbildning. I styrelserummet pratar du om företagets strategiska frågor. Vad kan du som styrelseledamot tillföra företaget? Maria önskar att fler styrelseledamöter skulle se på sitt uppdrag på ett mer dynamiskt sätt.

Göran Ekdahl möter ofta företag som har en styrelse som består av vänner och familj. Det kan vara personer man möter på golfbanan eller i jaktlaget. Blir styrelserekryteringen på det sättet missar man den viktiga frågeställningen om personen har rätt kompetens och kan tillföra något.

Det kan dessutom bli sociala konsekvenser av att göra sig av med en styrelsemedlem om det är en vän eller familj. Göran berättar om ett fall där en styrelsemedlems fru och ägarens fru var bästa vänner, och skulle styrelsemedlemmen få sparken skulle det bli ett #*%!&!!. Det kan bli katastrofalt om styrelserekryteringen sker på andra premisser än företagets bästa, menar Göran.

Många ser styrelsearbetet som en formalitet
Maria menar att utmaningen är att få företag att se varför man skall jobba med sin styrelse för att få ordning och struktur, och att minska rädslan för att ta in en extern styrelsemedlem. Företagaren är rädd att förlora makt och kontroll, det är ju ens skötebarn, menar Maria Floxner.

Om fler företag skulle ta in en extern styrelsemedlem skulle hela näringslivet gynnas, säger Maria. När en extern styrelsemedlem finns blir ofta styrelsearbetet lite bättre och mer strukturerat. Göran berättar att i dessa fall ser banken att rapporter och underlag blir bättre och därmed kan banken ta lite större risker i finansieringen.

Om jag får ett erbjudande om ett styrelseuppdrag, skall jag hoppa på det?
Ja, om du känner att du hinner med och har rätt kompetens för det. Du skall inte ha någon kund eller leverantörsrelation med företaget, för att kunna agera som syssloman (bolagets bästa och inget annat). Att gå en utbildning är en bra start, säger Göran.

Jävsfrågan kan ibland bli aktuell i kommunalt ägda bolag där styrelsen är nominerad av kommunfullmäktige och valda av partierna. Då kan det vara svårt att skilja på vad som är nämndarbete och vad som är styrelsearbete i kommunala bolag. Det skall vara bolagets bästa och inte partiets bästa när en politiker sitter i styrelsen i ett kommunalt bolag.

När småbolag växer så får man allt mer att göra, och då avsätts inte tid till de strategiska frågorna. En viktig fråga i det växande företaget är rollfördelningen, vilka frågor hör hemma i ett styrelserum och vilka hör hemma i ledningsgruppen?

Det finns fyra s.k. bolagsorgan i ett företag; Ägaren som gör sin röst hörd på bolagsstämman, som är det högsta beslutande organet i ett företag. Det är enda tillfället där det finns ägarinflytande. Därför är det viktigt att ägaren beskriver vad de vill med företaget i ett ägardirektiv.

Nästa bolagsorgan är styrelsen, som beslutas av bolagsstämman, som ansvarar för verksamheten mellan bolagsstämmorna. Styrelsen har även ändamålsenlighet att följa, bl.a. samhällets lagar och regler.

Det tredje bolagsorganet är den verkställande direktören, som får instruktioner av styrelsen hur han skan jobba. Ibland går styrelsen in i bolaget och jobbar med operativa frågor. Göran berättade om en ägare som inte tyckte som styrelsen. Han menade att ”det är jag som äger företaget och därmed bestämmer”. Nej, sa Göran.

Det är styrelsen som bestämmer! Om du som ägare inte är nöjd med oss i styrelsen får du kalla till en extra bolagsstämma och sen avsätta oss. Ägandet är inget argument för att få bestämma i en styrelse.

Det fjärde bolagsorganet är revisionen. För mindre företag finns det inget krav på att ha en revisor.

Hur tar man tag i sitt företags styrelsearbete?
Våga fråga, säger Maria Floxner. Ring mig och diskutera dina frågor, säger hon. Styrelseakademin är en ideell organisation som verkar för att professionalisera styrelsearbetet. Du måste själv öppna din egen dörr för att kunna ta in det positiva med styrelsearbete. Kom över rädslan och kliv ur komfortzonen, menar Maria Floxner.
Göran har många exempel på företag som utvecklats snabbt när de får in friskt blod i styrelsen. Det behövs en kraft utifrån som hjälper till att höja blicken i företaget.

Familjemedlemmar som sitter i styrelsen är både bra och dåligt. En vanlig utveckling om företaget gå i arv är att den äldre generationen sitter kvar i styrelsen. Det kan ha sina för och nackdelar. Göran har varit med om båda varianterna. Men att ta vara på den erfarenhet som den äldre generationen har byggt upp, är en viktig hörnsten för att förstå var man står i utvecklingen i företaget, menar Göran.

Reglera det som kan vara känslomässigt mellan generationerna om rollerna är tydliga inom en familj.

En extern styrelseledamot kan vara en otroligt billig konsult till företaget. Möjligheterna med att släppa in en extern person i styrelsen är större än riskerna, säger Göran. Som ägare kan man hantera denna fråga på bolagsstämman alltid har yttersta ordet.
En extern styrelsemedlem med lite erfarenhet ser hur företag kan utveckla sina processer och effektivisering av t.ex. administration. Det finns idag externa system och tjänster som kan göra det administrativa arbetet mycket effektivt. Den externa personen kan vara en pådrivare som ser när det är dags att ta nästa steg i detta.

Som VD är det otroligt skönt att ha en styrelse som jobbar med de strategiska frågorna, som tvingar dig att tänka framåt och på morgondagen, och har koll på omvärldsbevakningen. När bolaget växer hinner du inte att ha koll på allt detta. För detta är en professionell styrelse perfekt, säger Maria Floxner.

Lyssna på hela avsnittet här: http://entreprenorsdriv.libsyn.com/98-vga-ta-in-en-utomstende-i-styrelsen


« PreviousNext »