entreprenörsdrivsbloggen

entreprenörsdrivsbloggen

Om bloggen

Vi vänder oss till alla småföretag, företagare och entreprenörer. Vi vill verka för att skapa tillväxt i våra företag. Bloggen är den skrivna versionen av vår podcast entreprenörsdriv. Vi diskuterar företagandet, drivkrafter och entrepenörsskap blandat med intressanta gäster. Vi delar med oss av våra egna erfarenheter och ge många tips! Nytt poddavsnitt kommer alltid ut en gång per vecka, oftast på söndag eftermiddag. Ibland kommer fler avsnitt per vecka. Du kan prenumerera på oss i Itunes, Acast, Sticher eller andra poddcastläsare. Följ oss även på Instagram, Facebook och Twitter så missar du inget. Vill du se några filmsekvenser så kolla in vårt youtubekonto. Du kan kontakta mig på tomas@entreprenorsdriv.se

PG Wettsjö om vattendammsugaren Rainbow - uppgången - fallet och vägen tillbaka

FörändringsarbetePosted by Tomas Tränkner Sun, February 12, 2017 11:31:51

PG Wettsjö, den fantastiska föreläsaren och säljutbildaren, berättar om sitt företag Norrskenet och vattendammsugaren Rainbow. Från otrolig framgång till platt fall i mitten på 1990-talet. Vi får veta bakgrunden och orsaken till att företaget gick i konkurs. Vilka lärdomar drar man av en sån upplevelse, och hur kände sig PG under denna period? En spännande berättelse.

PG har tidigare varit med i poddavavsnitt 57. Han är säljutbildare och föreläsare, men också framgångsrik företagare. Men vid ett tillfälle gick företagandet inte så bra, det ledde till konkurs.



Det var företaget Norrskenet AB som sålde vattendammsugaren Rainbow. De hade en organisation med över hundra säljare, en stor framgångssaga. De blev hyllade i media, astma och allergiförbundet och skidlandslaget rekommenderade dammsugaren.


Vattendammsugaren Rainbow

De hade gått ut och förklarat hur bra vattendammsugaren var. En vanlig dammsugare har en ihålig påse, med en motor som suger luften genom påsen så att dammet stannar i påsen. Men det betyder att det är luft och partiklar som går rätt genom påsen och genom dammsugarens filter. Partiklarna kan vara mögelsporer, kvalster och pollen.


Vattendammsugaren fungerade som en skurhink med separator, allt slängdes ner i vattenbehållaren, som sedan hälldes ut. Alla partiklarna bands i vattnet istället för att åka ut i luften.


Tyska tester mot svenska tester

Tester från Tyskland visade att det var minder partiklar i luften efter att man använt deras vattendammsugare, än traditionella dammsugare med påse. Sen gjorde svenska Statens Provningsanstalt en test som visade raka motsatsen. Testet var rätt gjort men problemet var att de använde helt nya dammsugare, med nya hepa-filter. På den tiden kostade ett hepafilter 1000 kr.


I en skurhink byter du vattnet efter varje gång, till skillnad mot ett hepafilter som får sitta ett tag. I testet jämfördes vattedammsugaren mot helt nya traditionella dammsugare med nya filter. Det visade sig då att vattendammsugaren inte alls var bättre.


SP´s testresultat blev en stor mediagrej. Och över en natt så tappade de hela marknaden. PG Wettsjö blev utmålad som en lögnare i media. Han var med i TV´s Rapport som andranyhet efter Bandidos.


Att bli uthängd som en lögnare, när man försöker vara ärligt, var en presetigeförlust, speciellt inför vänner och bekanta, säger PG. Det var svårt att gå runt till alla och förklara hur det egentligen var.


Varför blev det sådan mediagrej?
-Jag vet inte. Jag hade varit hyllad i Uppsala nya tidning, och helt plötsligt stod det "Wettsjö ljuger" på löpsedlarna. Innan SP-rapporten kom ut var det full fart på säljarna som kände sig stolta och optimistiska. Men vi kom fort ner på jorden. Journalister och media är inte alltid så ärliga, säger PG Wettsjö.


Vattendammsugaren var stor i USA och i många europeiska länder. De tänkte att den skulle bli stor även i Sverige. Det hade fungerat väl med hemförsäljning, så länge säljaren tror på sin produkt. Men när familjer, släkt, grannar och andra hör om all negativ kritik för vattendammsugarna så blev det omöjligt för säljarna att fortsätta.


De första testrapporterna om vattendammsugarens egenskaper som kom från Tyskland var mycket postitiva, det var en fantastisk produkt helt enkelt. Den är fortfarande bra och jag vet flera som använder den idag 2017, säger PG.


Men när Statens Provningsanstalt (SP) och Konsumentverket gick ut och sade att det säljarna sade om vattendammsugaren inte stämde, då blev det en rejäl rekyl för företaget. I början tänkte PG att mediahysterin skulle lägga sig och att säljkåren kommer tillbaka.


Försäljningen rasade

Istället rasade försäljningen och företaget stod där med höga fasta kostnader och inga intäkter. Det gick inte att minska kostnaderna tillräckligt snabbt på grund av uppsägningstider etc.


PG Wettsjö hade innan dess varit egenföretagare i många år, och startat upp Sova-butikerna i Sverige. Det startade på 80-talet och under en period när räntorna var skyhöga blev det några tuffa år. PG trodde inte att han skulle uppleva något liknande igen. Men så blev det.

På något sätt tänkte han att detta är bra
Man lär sig något, säger PG. Om något händer så brukar han tänka att det finns något bra i det.

Det var en tuff period rent allmänt för PG i samband med SP´s rapport om dåliga testresultat för deras dammsugare. De hade köpt radhus och aktier som rasade i värde. Men PG tänkte hela tiden att det finns något bra med det, även om han inte förstår det där och då.

Det bästa med hela processen med vattendammsugarna var säljarna som de utbildade. PG upptäckte att säljutbildarna i Sverige inte var speciellt bra. På grund av all säljutbildning de höll internt så blev de duktiga på det. Företaget Norrkskenet hade hela tiden satsat mycket på utbildning av sina säljare, i säljteknik, kundservice, presentationsteknik och produktkunskap.

Det var kanske därför som PG senare fick jobb som försäljningschef på Tidax, ett Uppsala Universitetsföretag, och senare på norska Eurobusiness School.

Det gick ganska fort när de märkte att skeppet höll på att sjunka. Den bank de hade under denna period var en stor stöttning för PG, speciellt en bankdirektör i Uppsala. Han var också PG´s bästa referens när han sökte jobb senare.


Var ärlig

Var ärlig mot dig själv och din omgivning. Berätta rätt upp och ner för banken och underleverantörer hur sifforna ser ut. Då får du de som förstår dig och kan hjälpa dig. Det finns de som gått i personlig konkurs som inte varit ärliga. Det värsta var inte att de varit oärliga mot frun, banken och kollegor. Det värsta är att de varit oärliga mot sig själva. Man tänker att detta kommer lösa sig, men det slutar med dubbel förskräckelse. Och då bränner man nog många broar inför framtiden, säger PG.


Jag skulle aldrig mer bli företagare, sade PG efter att hans företag med vattendammsugare gått omkull. Men det norska företaget Eurobusiness School, där PG jobbade som föreläsare och utbildare, ville att han skulle bli delägare, för att de inte ville att han skulle sluta. Och på så sätt kom han tillbaka som företagare igen. Han fick aktier i företaget med löfte om att jobba kvar.


Sen gick det några år, och PG fick ännu mer aktier mot att han jobbade kvar. Sen ville Eurobusiness School göra en storsatsning i Sverige. Men det var inte PG så pigg på av förklarliga skäl. Han sade att de ville satsa på kvalitet, inte kvantitet och bra föreläsare, inte många föreläsare osv.


PG och en kollega fick möjlighet att köpa ut en del och bilda EQP Business School. Det företaget fick senare Gasellpriset. Paradoxen var att när PG satsade på att bli egenföretagare då gick det inte bra. Men när någon annan gjorde att han blev det, då gick det bättre.


När PG fick jobb som säljare på Tidax hade han inte någon större drivkraft. Men när han fick föreläsa och fick en massa positiv feedback gav det en viss tillfredställelse.

Det är något i allt jobbigt som sker även om jag inte alltid förstår det, det finns alltid ett värre alternativ.


Man måste ta sitt eget ansvar, och inte skylla på någon annan text media och journalister. Annars kan du bli bitter och anvarslös, utan möjlighet att påverka din situation.


Att gå i konkurs är en dyr studieskuld helt enkelt.

Läs mer om EQP Business School här: www.eqp.se

Lyssna på hela avsnittet (26 min) här.



Det går bra för Linköping - Helena Balthammar och Christer Mård förklarar varför

FörändringsarbetePosted by Tomas Tränkner Sun, January 29, 2017 09:04:04
Det går bra för Linköping. Borgmästaren Helena Balthammar (S) och kommunalrådet Christer Mård (L) berättar. Låg arbetslöshet, människor och företag vill vara här, säger Christer Mård. Vi har en hög teknikkompetens och växande företag. -Vi kan växla upp i Linköping, säger Helena Balthammar. Vi pratar näringslivspolitik och vad kommunen gör för att företagare skall gilla Linköping.

Helena Balthammar är socialdemokratisk politiker, ordförande i näringslivsbolaget Nulink och Science Park Mjärdevi, och borgmästare i Linköping. Christer Mård är politiker för Liberalerna och med ansvar för näringslivspolitiken. Han har en bakgrund från svensk näringsliv och svenska arbetsgivareföreningen.



Helena engagerade sig politiskt för att hon såg att personer har olika behov och förutsättningar för att lyckas med det de vill. Hon ville engagera sig i detta och se hur man kan utveckla samhället och politiken för att få en bättre tillvaro.

För Christer Mård är det lite av en slump att han är politiker. Han har under hela sin karriär jobbat med frågor som rör företagare. Han drivs av att skapa så bra förutsättningar som möjligt för de företagare som finns.

Är det ett bra företagarklimat i Linköping?

Helena Balthammar tror att företagarklimatet är bra, men att det kan bli bättre. Det går bra för Linköping, arbetslösheten sjunker, vi har många växande företag. Det senaste är det spännande köpet som Microsoft gjorde av Donya Labs.

Vi har en hög teknikkompetens och växande företag. -Vi kan växla upp i Linköping. Och det har vi visat under flera år att vi kan göra. En del är hur kommunen kan jobba mer med service och bemötande, hur vi kan bli ännu bättre på det, säger Helena Balthammar.

Den andra delen är kompetensförsörjning. Det är viktigt för en växande stad, säger Helena.

Christer Mård tycker att företagarklimatet å ena sidan är bra med en stad som växer. Det är dock viktigt att påminna sig om betydelsen av företag och inte ta det för givet. Och det är lätt att göra det när det går väldigt bra, menar Christer.

Det finns kommunala bolag som Nulink och Mjärdevi Science Park som har till uppgift att skapa bättre förutsättningar för företag. Näringslivsdagen 2017 är ett exempel på mötesplateser för företagare, säger Helena Balthammar.

Företagare skall syssla med det de är bra på, att företaga! Allt som stör det runt omkring tar bara tid. Det skall inte vara krångligt att ha en relation till kommunen, eller söka tillstånd. Vi skall ta bort störmomenten för företagare, menar Christer Mård.
Kommunen är en stor upphandlare, och vill vill underlätta för företagen genom att göra uppdragen mindre, ta bort onödiga krav och förstå branschens villkor. Då kommer fler företag i Linköpings kommun kunna vara med och konkurrera om de jobb som finns. Det finns ett nytt program för utbildning och mötesplatser för offentlig upphandling, säger Christer Mård.

Vad är det ni gör just nu för att attrahera fler företag i kommunen?

Man gräver i gatan, det går inte att åka hit eller dit. Klart det är störande och vi kanske skulle kunna informera och samråda ännu mer med de som påverkas av byggen, säger Christer Mård. Å andra sidan, vem skulle vilja bo i en stad där det inte grävs och byggs något? Det finns massor med kommuner att flytta till där det inte händer något alls, säger Christer Mård.

Den vanliga Linköpingsbon och företagaren skall vara glada för att de sker så mycket i Linköping. Sen innebär det att det kan störa vardagen med lite längre restid, säger Christer.

Våra företag växer och människor vill flytta hit. Våra företag behöver fler anställda, säger Helena Balthammar.

Vi har även en matchningsproblematik. Många människor står utanför arbetsmarknaden som inte har rätt kompetens när företag skall anställa. Det är viktiga frågeställningar för kommunen, säger Helena Balthammar.

Vi har projekt inom Social Service och offentlig upphandling, vi kommer att anställa en ny näringslivsdirektör. Men vi har fått kritik från olika håll att vi inte syns tillräckligt mycket och inte har tillräcklig kontakt med företagen, säger Christer Mård.

Vi kommer ha många företagarmöten under våren. Det handlar om att företagen kommer och berättar hur det är. Vi har kunnat hjälpa vissa på plats genom att lyssna på dem- Förstår vi företagens vardag kommer vi göra bra saker, säger Christer.

Som företagare skall man förvänta sig att bli bra bemött och få ett snabbt svar från kommunen. Det betyder inte att företagaren får som den vill, men handläggningen skall vara snabb, menar Christer Mård.

Vad är Helena och Christer mest stolta över om företagandet i Linköping?
Vi tog en näringslivsstrategi i höstas och vi rekryterar en näringslivsdirektör i kommunen, för att visa näringslivsfrågor är viktigt. Vi har även lyft upp projektet Service och bemötande till att genomsyra hela kommunens arbete, säger Helena Balthammar.

Christer Mård är stolt över att Linköping uppfattas som en stark kommun med en låg arbetslöshet och växande befolkning. Vi lever i en bra kommun med en fantastisk utgångspunkt där vi endast skall slipa lite på en del kanter, säger Christer.

Vi har ökat våra ambitioner när det gäller eventstrategi. Vi skall bli en av de tre största eventstäderna i Sverige 2030. Detta är en del i den sammanhållna staden och utveckla vår stad säger Helena Balthammar.

Lyssna på hela avsnittet här (20 min).



Beteendevetaren som driver historiska Skänninge Stadshotell och Göta Hotell

FörändringsarbetePosted by Tomas Tränkner Sat, January 28, 2017 08:08:20

Christina Landoff lever sin dröm, att driva de två små ikoniska hotellen Skänninge Stadshotell och Göta Hotell -Vi skapar mötesplatser och ger utrymme för det verkliga mötet mellan människor. I digitaliseringens tid blir det viktigtar att träffas på riktigt och hitta våra fysiska mötesplatser, säger Christina Landoff. Det handlar om ledarskap, kundfokus och hur man driver hotell och restaurangverksamhet.



Hon driver företagen Green Venue Hotels och LL Venue Fastigheter AB. De har verksamheter in Skänninge Stadshotell, Göta Hotell och restaurangerna vid Mantorptravet.



Hur driver man hotell och restaurang?
Christina är den sämsta att svar på detta, hon har ingen erfarenhet av detta. Men bakgrund är inte allt. Christina är beteendevetare och är bra på att läsa människor, vad de vill ha och hur de fungerar.

-Vi driver inte hotell eller restaurangverksamhet, vi driver mötesplatser, säger Christina. Jag vill att människor skall komma samman och mötas, det är mitt driv. Detta görs i förpackningen hotell och restauranger, för att mat och dryck är ett grundläggande behov för alla människor.

Vi svenskar träffas inte gärna utan att ha något att äta eller dricka. Digitaliseringen gör att det faktiskt blir ännu viktigare att träffas i verkliga livet och hittar våra fysiska mötesplatser, tror Christina.

Vad tappar man i det digitala mötet?
Den fysiska kontakten, uttryck i ansiktet, dofter, rörelser, vi läser av varandra på ett sätt som inte är möjligt i det digitala mötet.

Alla människor vill bli sedda, det är något som Christian vill förmedla till sin personal. I enkäterna från gästerna ser man direkt om detta lyckats eller inte. Hotell och restaurangbranschen är otroligt utvärderade, menar Christina.

Servicen är jätteviktig, och blir människor sedda så känner de att de får god service. Men ibland är de upptagna och hinner inte se kunden ordentligt. Alla som jobbar i servicebranschen vet betydelsen av god service, och trots det är det många som missar det. Vad beror det på?

Man har inte alltid fokus på gästen och glömmer dess perspektiv. -Ibland tar jag serveringspersonalen utanför dörren och visar dem vad gästen ser, vad de möter.
Maten och servicen skall ha en röd tråd, och det är inte alltid vi lyckas med detta, säger Christina.

Misslyckas vi med servicen så är det alltid lönsamt att kompensera kunden. Magnus menar att detta ofta förbises. För personalen är det ofta svårt att veta hur långt man skall gå i att kompensera kunden, det är lättare för Christina själv. Det gäller att ha en tydlig policy för hur man skall agera i lägen när kunden inte är nöjd.
Principen är att alltid göra gästen nöjd.

På Skänninge Stadshotell finns många gäster som vill bo på det lilla hotellet, trots begränsade öppettider i restaurangen eller annan service. Du måste älska det du gör, din service måste vara äkta.

Lyssna på hela avsnittet här.

Länk till Green Venue Hotels.

Hon förverkligade en dröm - köpte Skänninge Stadshotell

FörändringsarbetePosted by Tomas Tränkner Sun, January 15, 2017 09:50:31
Christina Landoff äger och driver Skänninge Stadshotell, Göta Hotell och restaurangerna på Mantorptravet. Dessa ingår i företaget Green Venure Hotels som hon driver tillsammans med en kollega.



Det är en gammal dröm att ha eget företag. -Jag är uppvuxen i en företagarfamilj och har alltid brunnit för att jobba med människor, och utbildad beteendevetare, säger Christina.

Jag hade kanske tänkt mig vara personalchef eller driva ett konsultbolag inom personal, organisation och ledarskap. Men någonstans på vägen hamnade jag i servicebranschen, och insåg att det var roligt.

Hon köpte ett gammalt hotell i Skänninge med 3000 invånare. Det är en fantastisk liten stad med en otrolig historia. Skänninge är en av de äldsta och mest naturliga mötesplatserna i Sverige, säger Christina.

Skänninge har en fantastisk historia från 1200 talet och framåt. Det låg bra till, en Hansastad. Platsen är central för bildandet av Sverige, kanske Sveriges födelseort. Problemet med Skänninge är att historien syns inte. På medeltiden kom Gustav Vasa och flyttade byggmaterial från Kloster till Vadstena. Därför finns det inte så mycket att titta på.

Det geografiska läget är lika starkt idag som för 900 år sedan. Det är dessutom en vacker byggt med många lokala producenter av mat.
Hur kan få denna satsning att fungera?

Vi bygger inte bara ett hotell, vi bygger en destination.

Det räcker inte med att öppna ett hotell, vi måste erbjuda mycket mer, säger Christina. Det krävs många samarbetspartners och nya vägar för att lyckas.

De har t.ex. startat en kulturförening i Skänninge som jobbar med bildlig utsmyckning. De har arkeologföreläsningar på hotellet.

Hotellet i Skänninge byggs ut från nio rum till trettiotre rum. Anledningen är att det inte går att få lönsamhet i nio rum eller restaurang med få gäster. Det är för lite strömmar av människor. Utgångspunkten var en bra affärsplan och möjligheten att bygga ut, säger Christina.

Det var svårt i början med flera olika fastighetsägare inblandade. Satsningen blev möjlig tack var ett rejält eget kapital, välvillig bank och Almi.
Den här satsningen gör man inte för att tjäna en massa pengar. Det är en stor ekonomisk risk. Man måste trolla med knäna, säger Christina.

Hur kunde jag hamna är, tänkte Christina? Det handlar om att bygga och skapa något, tror hon.

Lyssna på hela avsnitt 129 här (17 min).

Läs mer om Christina och Green Venue Hotels här.

Ett riktig bra ledarskapstips från Kjell Åke Fyrgård

FörändringsarbetePosted by Tomas Tränkner Tue, December 27, 2016 20:47:16
Kjell Åke Fyrgård är ledarskapsutvecklare på EQP Business School. Hans ledarskapstips handlar om att vi skall komma närmare alla medarbetare under 2017.


Vi har mycket dialog vi har gruppen och vi sätter upp mål för hela företaget. Men vi vill få alla att brinna ännu mer.

Se var och en
Alla ledare borde fundera på hur de kan se var och en mera. Vi är duktiga på att se gruppen, men vad brinner varje medarbetare för? Kjell Åke ser en trend framför sig, att vi träffas men inte alla på en gång. Vi kanske systematiskt skall träffa var och en också för att komma åt de individuella målen och drivkrafterna.

Detta kan göras som korta möten med var och en, kanske endast 10 minuter per vecka. Medarbetarsamtalet har man inte för att HR avdelningen säger det. Chefen kanske tänker, oj hur skall jag ha tid med detta, jag har så mycket operativt att göra! Men tänk om alla mina medarbetare var effektivare, då kanske jag skulle få mindre att göra!

Vad var och en brinner för
Kjell Åke tror att samtalen skall man ha för medarbetarens skull, och inte av någon formell anledning. Det gäller för chefen/ledaren att komma åt var och en, vad brinner man för?

Detta blir mer och mer angeläget när vi får yngre medarbetare som drivs av andra saker. De är mer lättflyktiga och mindre lojala. De ser heller inte fram mot en guldklocka. Det behövs ett par möten om året där vi pratar framtid och utveckling. Vi kanske skall ha ett mål att hjälpa egna medarbetare att växa och komma vidare, och inte så fientligt inställd till utveckling. Det finns en tendens till det i många företag, tycker Kjell Åke.

Ger kreativa och innovativa medarbetare

Om jag som chef på ett företag har inställningen att få min personal att växa, då kommer andra att vilja jobba hos mig. Då kommer jag ha de vassaste knivarna i lådan. Medarbetarna blir mer kreativa och innovativa. Som chef är det lättare att känna detta ju närmare du är var och en.

Om du är nära var och en och har en fantastiskt bra dialog, kommer du att veta när de är mogna för nästa steg. Om du inte har en bra dialog kommer du att få reda på det för sent, då har individen redan slutat. Vi skall vara närmare var och en utan att vara kontrollerande.

Alla medarbetare vill göra ett grymt bra jobb och vara framgångsrik. Hjälp fler att bli framgångsrika, säger Kjell Åke.

Kom närmare varandra utan att det blir mys pys. Utgå från mål och ambitioner, säger Kjell Åke Fyrgård avslutningsvis.

Lyssna på hela avsnittet här (6 min).


Läs mer om Kjell Åke Fyrgård.

Kjell Åke har tidigare gästat podden, avsnitt 58.

123 Juldagen 2016 vad hände och några nyårslöften

FörändringsarbetePosted by Tomas Tränkner Sun, December 25, 2016 09:10:44
Juldagen 2016 - man är mätt i magen, myspösig. Pulsen och stressen är låg, eller?


-Det har varit ett bra år arbetsmässigt. Mycket är bokat inför nästa år, säger Magnus.



Det har varit fantastisk att möta alla möta människor i podden. Magnus vill fortsätta göra nytta för mina kunder och sveriges småföretag. Magnus vill att företagen skall våga anställa en till. Att lära sig nya saker, att utveckla sig som föreläsare och utbildare ser Magnus som målsättningar för nästa år.

Mitt första mål för nästa år är att fortsätta möta människor och få företag att dela med sig av sina erfarenheter. Det andra är att lära sig nya saker. Mjuka mål kan man tycka. Jag får en kick av att möta andra människor.

De som är höjdpunkter poddmässigt under året är podden under mässan Östgötaforum och Stora Styrelsedagen. Att vi lyckades med 11 avsnitt på en dag var över förväntan, säger Magnus. Det fanns även höjdpunkter bland gästerna, till exempel sextonåriga UF-företagare som är fulla med energi till förre talmannen Per Westerberg.

Värdet i att ha rutiner
Podden är ett bra exempel på rutiner. Varje vecka kommer vi ut med nya avsnitt och på grund av rutinerna så blir det alltid av, det blir en kontinuitet av det. Man kanske skulle stanna upp och se vad som åstadkommits över tid, menar Magnus Johansson. Du kanske är frustrerad över vad du inte hunnit med just idag, men sett över en längre period kanske det är något enastående.

Många överskattar vad de kan åstadkomma på två veckor, men underskattar samtidigt vad de kan åstadkomma på två år. Det är inte alltid tajmingen just här och nu som skapar framgången, snarare arbetet över tid.

Magnus själv kommer att ha tio års jubileum som föreläsare och utbildare nästa år, som ett exempel på uthållighet. Det ger verkligen frukt nu, gamla kunder hör av sig, säger Magnus.

Du som är företagare och behöver fler kunder, håll ut, fortsätt att göra det du tror på! Framgången kommer kanske inte första eller andra året, men kanske tredje eller fjärde året.

Tomas förslag till nyårslöften till företagare:

1 Googla ditt eget namn. Kolla vilken digital signatur du har, var med och påverka bilden av dig själv, låt ingen annan skapa bilden av dig på nätet.

2. Nätverka så mycket du kan. Tag reda på alla nätverk runtom kring dig.

3. Lär dig nya saker hela tiden.

Lycka till med ditt nya år 2017. Vi har mycket spännande på gång nästa år så fortsätt lyssna på podden och läsa bloggen.

Lyssna på hela avsnitt 123 här (14 min): http://entreprenorsdriv.libsyn.com/123-juldagen-2016-vad-hnde-och-ngra-nyrslften



Energikartläggning av ditt företag smartare än du tror

FörändringsarbetePosted by Tomas Tränkner Sun, December 18, 2016 15:50:07
Julia Löw och Jenny Lundgren jobbar på Energikontoret i Östra Götaland AB. De finns till för alla som vill veta mer om energi.

Hur hänger energi och företagande ihop?
Man måste ha energi för att driva sitt företag, både som person och för att driva sin verksamhet. Mycket handlar om energieffektivisering, att göra samma sak fast med mindre energi. Med lägre energiförbrukning blir företaget mindre beroende av prisvariationer på energi.



Är vi bra på energifrågor i Sverige?
Inge väldigt bra, tycker Jenny Lundgren. Inom EU är vi inte bäst i klassen. Det är därför energimydigheten har mycket stöd till små och medelstora företag inom energieffektivisering.
För att bli mer konkurrenskraftig inom EU måste svenska företag jobbar mer med energieffektivisering.

Vilka företag är det som kommer till Energikontoret?
Det är framförallt företag som kommer till Energikontorets träffar. Det finns stöd att få inom energieffektivitsering, upp till 50 000 kr. Energikontoret jobbar mycket med att informera om stöded, och att hjälpa företag med ansökan för att få stöd.

Varför skall man göra en energikartläggning som företagare?
Det är bra på att ha koll på hur man gör av med energi. En kartläggning leder till förslag på åtgärder och vad man kan ta tag i. Kortsiktigt går det att spara pengar på vissa åtgärder. Andra åtgärder har längre återbetalningstid. Speciellt fastigheter kan vinna på långsiktiga energibesparingsåtgärder.

Exempel på åtgärder är belysning som är tänd onödigt mycket. Det går att spara upp till 20 % på att endast ändra beteende inom belysning. Att byta uppvärmingssätt kan vara lönsamt, eller ta vara på spillvärme från sin produktion.



Nattvandra på företaget
Man göra en nattvandring på sitt företag, och se vad som drar energi när verksamheten inte pågår. Julia och Jenny möter många företagare som tycker att det är jättespännande att se hur deras företag gör av med energi. Det gör också att man får bättre koll på produktionsprocessen.

Det kan var en extern konsult som gör energikartläggninge, eller också någon internt. Det går att få stöd från Energimyndigheten i båda fallen.

Energilkontoret finns på Cleantech Park i Linköping. Här sitter många företag med koppling till energifrågor. Det har också lett till att de hjälpt och samarbetat med flera av dessa företag inom energikartläggningar.

Ett exempel på detta är fossilfria lantbruk, ett projekt tillsammans med Energifabriken, som också har sitt kontor på Cleantechn Park. Tillsammans med Crearum har de ett nätverk för fastighetsägare. Det finns ett samarbete med Envima som också finns i samma hus.

Inom industrin och tillverkningsindustrin kan det bli positiva bieffekter av att man får bättre koll på sina processer.

Kunderna väljer energismarta företag

Det handlar idag inte bara om att spara pengar, är också en varumärkesfråga. Kunder väljer företag som tänker på miljön och som jobbar energieffektivt. Det handlar om vilka grundvärderingar företaget har. Man blir även en attraktivar arbetsgivare.

Hur får man en energikartläggning att fungera?

Den kan lätt bli liggandes i byrålådan. Företagen har inte tid och prioriterar andra frågor.

Om ett företag har gjort en energikartläggning kanske de missar att göra en plan för hur de skall jobba med detta sen. Ett bra sätt att komma vidare är att gå med i ett nätverk för energieffektivisering, det pågår under flera år med 3-4 träffar per år.

Energinätverket är bra för att man kan hjälpa varandra med olika utmaningar. Ofta är det ägare som deltar på nätverksträffarna då företagets energianvändning är en strategisk fråga. Att nätverka är alltid en positiv sak, det kan ge nya kunder och nya leverantörer.




Länk till Energimyndigheten.

Lyssna på hela avsnitt 121 här (17 min).

Lyssna på andra delen, avsnitt 122 här (10 min)






En fungerande restaurang - ett fungerande företag

FörändringsarbetePosted by Tomas Tränkner Sun, December 11, 2016 10:23:43

Vad är det som gör en bra restaurang? Man skapar en miljö som människor triv i. Miljön formar människan och människan skapar miljön runt omkring sig. Det gäller inte bara gästen, det gäller medarbetarna också. Linköpingskrögaren Johannes Soner berättar om sitt sätt att driva restaurangverksamheter.


Det gäller att skapa ett koncept som människor kan förknippas med. Det handlar om top of mind, att om man tänker öl tänker man på restaurangen Malt och Humle. Är det italiensk mat så är det 1854, vill jag har kött då går jag till Johannes kök, vill jag ha skandinaviskt/klassiskt/lite franskt så går jag till Storan. Vill jag ha coctails så är det Taket som gäller.

Det är hela tiden det tänket Johannes har när han skapar dessa restauranger. Gästerna skall få valuta för sina pengar och ha ett större leende på ansiktet än när de kom.

Det måste vara rätt personal med rätt utbildning på varje ställe. På restaurangerna Malt&Humle och Storan är det helt olika fokus, även om de ligger i samma lokaler. På Malt &Humle är det bara öl som gäller, och mat som passar till det. På Storan är det mer vin i fokus. På restaurangen 1854 är det mer tomat, basilika och olivolja som är fokus. Drykesmenyerna anpassas efter köket.

På Restaurang Taket är det bara hamburgare som gäller. Coctailbaren tog ett år att utveckla, både vad gäller drinklistan och utbildning av barpersonalen. Den typern av drinkbarer har inte funnits tidigare i Linköping, med avancerade drinkar och utbildad personal.

Om du kommer till en ny restaurang som inte går bra, vad är det första du skulle göra då?
Först skulle man gå runt i staden och kolla övrigt utbud, varför det inte finns någon trafik utanför restaurangen. Rätt adress är viktig, men finns inte rätt adress så måste man skapa rätt adress, menar Johannes. Det är lite av hans motto. Det är inte en självklarhet att en restaurang på Stora Torget är rätt adress.

På restaurangen Malt&Humle var entreen en tvärgata till Stora Torget där taxibilar och lastbilar parkerade. Det gäller att lokalen och konceptet matchar varandra. Det är en ölbar med entré ned till en källare, det skall vara lite hemlighetsfullt och undangömt. Innergården vid Johannes Kök är lite undangömd, en uteservering som är lite som en stad i staden.

Att få gäster till en restaurang handlar om att gå från A till Ö via alla alfabetets bokstäver, inte hoppa över någon. Det handlar om att kommunicera restaurangens koncept med både gäster och personalen. Personalen skall veta åt vilket håll de skall springa. Då blir det plätsligt mycket lättare att få in medarbetare.

Johannes åkte en lång taxiresa med en vän i Paris till en Bistrorestaurang: Varför åka just dit när det måste finnas massor med andra restauranger som lïgger närmare, tänkte Johannes. Men när han kom dit så förstod han vad det som var speciellt med restaurangen och varför det var värt den långa taxiresan. Yrkesstoltheten hos servitörerna märktes direkt. Johannes såg en tavla på väggen som visade att restaurangen funnits i 150 år. Efter att ha ätit en entrecote med ostron och goda viner, kommer Johannes fram till att det bara är en sak som förändrats på 150 år på denna restaurang - personalen. Inget annat har ändrats i någon större utsträckning. Restaurangen har hållit sig till sitt koncept hela tiden.

En framgångsrik restaurang kräver både rätt personal och rätt miljö. Johannes menar att om det finns något "fult" i lokalen, framhäv det istället för att dölja det. Får man till detta är det mycket lättare för ny personal att följa det tänk som man satt upp från början.

Det är inte enkelt att öppna upp en restaurang. Man har med människor/gäster att göra. DU måste in i deras huvuden och förstå hur de tänker. Det handlar med om psykologi än mat & god service, säger Johannes.

Det finns människor i restaurangbranschen som slänger upp ett kök. Sen anställer de en kock som skriver menyn. Sen börjar problemen. Istället skall du börja med menyn, det du vill servera, och bygg restaurangen från det, då går det mycket lättare. Samma sak gäller drinklistan i en cocktailbar. Det gäller att bygga en produktionslinje från det som man skall tillverka, menar Johannes.

Det var ett område som inte växte i Johannes restaurangkoncern, det var barerna. Han var förvånad för att han ansåg att han kunder detta. Allt annat utom barerna fick han att fungera. Han måste ta reda på varför.

En god vän som tidigare jobbat för Johannes kunde mycket om cocktailbarer. Han kom till Linköping och hjälpte till med att starta en utbildning, en barskola. Tredje säsongen kommer at starta för sommarpersonalen.

Dagens gäster är idag mycket beresta, och förväntar sig en kompetent bar som kan servera drinkar. Att vara bartender idag är mer som att vara kock. Man skall leverera smaker och inte i första hand sprit. En bartender skall vara stolt över sitt yrke.

Att jobba med företag som säljer till företag är i stort sett samma sak som att sälja en mat och dryckesupplevelse till gäster. Att jobba med smaker och lyssna på dina kunder.

Johannes kan få inspiration när han går på Ikea och ser hur det gör för att fånga kunderna. Eller gå till MacDonalds och sitta och studera personalen. Enda sättet att få hela maskineriet att fungera är att alla vet sin roll i helheten.

Lyssna på hela avsnittet här (23 min).

Besök Johannes Soners hemsida: www.s8g.se

Se videon från ölbaren Malt & Humle:





Next »